Nato-spåret blir lite hetare

FÖRSVAR. Flera av de borgerliga partierna börjar förorda ett svenskt Natomedlemskap. Ledningen för C och KD föreslår nu att deras partier röstar för detta senare i höst. Men ett medlemskap är avlägset så länge som Socialdemokraterna motsätter sig det.

Per-Anders Sjögren

Länge var ett medlemskap i Nato en sval politisk fråga. Folkpartiet var det enda partiet som drev den linjen mer högljutt. Frågan har dock blivit varmare under det senaste åren. Det har skett efter den ryska annekteringen av Ukraina och ökad osäkerhet kring Östersjön och efter att en utredning, som alliansen tillsatte på uppmaning av den parlamentariska försvarsberedningen, förra hösten slog fast att det krävs en djupare analys av ett medlemskap.  I den senaste försvarsuppgörelsen har partierna enats om ytterligare en utredning om för- och nackdelar med Sverige säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet, inklusive det med Nato.

När det gäller medlemskapet har tongångar också ändrats på senare tid. I en debattartikel i Svenska Dagbladet på tisdagen skriver Centerns partistyrelse under ledning av partiledaren Annie Lööf att Sverige ska söka medlemskap i Nato. Även i KD vill partistyrelsen att Sverige ska bli medlem i Nato. I båda fallen ska frågan avgöras av partiets stämmor och riksting i höst.

S-motstånd blockerar

Moderaterna har länge ansett att Natomedlemskapet är ett naturligt steg i svensk säkerhetspolitik. Men i regeringsställning drev partiet inte frågan, däremot har Moderaterna blivit tydligare i opposition. Folkpartiet är det mest Nato-vänliga partiet och vill att en ansökan ska lämnas in under denna mandatperiod. FP:s raka motståndare finns i Vänsterpartiet som vill undvika det mesta som har med Nato att göra. Även Miljöpartiet och Sverigedemokraterna säger nej till medlemskap.

Ett skäl till Moderaterna inte drev Natofrågan hårdare i regeringsställning är att det rör en så stor fråga att det kräver en blocköverskridande lösning. Och så länge Socialdemokraterna sade nej fanns det inget skäl att driva saken. Socialdemokraterna är alltjämt motståndare till ett medlemskap, vilket till och med framgår av regeringsförklaringen – ”Sverige ska inte söka medlemskap i Nato”. Och att gå med på att tillsätta en utredning som ska granska för- och nackdelar med olika säkerhetspolitiska samrådet, inklusive Nato, var ett tillräckligt stort steg.

Gärna samarbete med Nato

Dock är S-ledningen positiv till ett brett och djupt samarbete med Nato. Det visade sig inte minst genom S- och MP- regeringens försvarsuppgörelse med tre borgerliga partier i våras.  De senaste tjugo åren har Sveriges samarbete med Nato också vuxit.  Regeringens ambition är att fortsätta fördjupa Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet med Nato-länderna så länge som Sverige inte åtar sig försvarsförpliktelser, vilket blir en följd av ett medlemskap.

Samarbete, inte medlemskap, är S-linjen när det gäller Nato. Ett tecken på detta är det avtal som Sverige har träffat om så kallat värdlandsstöd, vilket innebär att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid en kris eller konflikt samt att vara värdland för Nato-övningar.

USA avgörande för säkerhet

I den försvarsuppgörelse som riksdagen beslutade om i juni understryks också en rad andra internationella samarbeten- inte minst det med USA. Regeringen anser att den transatlantiska länken är avgörande för Europas säkerhet och bör stärkas, står det i den proposition som riksdagen klubbade.

Enligt regeringen ligger det också i svenskt intresse att utveckla och fördjupa samarbetet med USA. Eftersom USA är världsledande avseende militär förmågeutveckling bör detta område vara prioriterat för Sveriges försvarssamarbete, enligt försvarspropositionen i våras.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00