Nytt tryck för att granska svenskt medlemskap i Nato

Det går inte att förbigå Natomedlemskap som en central svensk säkerhetspolitisk fråga, enligt utredaren Tomas Bertelman, tidigare ambassadör i Moskva.

Bertelman fick i uppdrag av den förra regeringen att se över de svenska försvarspolitiska samarbete inom EU, Nato och Norden och lägga fram förslag på hur de ska utvecklas. Bakgrunden var att den parlamentariska försvarsberedningen vid flera tillfällen begärt en sådan genomgång.

Dock har partierna i beredningen varit oeniga om den känsliga frågan om en särskild konsekvensutredning om ett eventuellt medlemskap i Nato. Inom alliansen har Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna tryckt på för en sådan utredning, medan Moderaterna har avvaktat. Socialdemokraterna har varit motståndare till att utreda den frågan.

Regeringen säger nej

Det går inte att förbigå Natomedlemskap som en central svensk säkerhetspolitisk fråga.

Tidigare Moskva-ambassadören Tomas Bertelman, som analyserat svenskt försvarspolitiskt samarbete.

Försvarsminister Peter Hultqvists linje är alltjämt att det inte finns skäl att utreda något som inte är aktuellt. Hultqvist anser att går att samarbeta på många olika sätt utan att för den skull bli fullvärdig medlem i Nato. I regeringsförklaringen slogs också detta fast då statsminister Stefan Löfven meddelade att Sverige inte ska söka medlemskap i Nato.

I den rapport som Tomas Bertelman lade fram på onsdagen är en slutsats att de internationella samarbetena på många sätt varit positiva. Men i det stora hela är effekterna marginella och ändrar inte det grundläggande problemet med ett glapp mellan de uppgifter som försvaret ska utföra och möjligheten att faktiskt genomföra dem. Inget av samarbetena kan under nuvarande förutsättningar ge sådana effektivitetsvinster eller förmågehöjande effekter att det på något avgörande sätt påverkar svensk försvarsekonomi eller svensk försvarsförmåga, skriver Bertelman i utredningen.  

Starkt försvar kräver samarbete

Den svenska alliansfriheten sätter en gräns för att fördjupa samarbetena, vilket i sin tur begränsar effektiviteten, menar Bertelman. Sverige har inga ekonomiska förutsättningar att bygga upp ett stort nationellt försvar och är därmed hänvisat till samarbetet med andra – i huvudsak Nato.

– Det finns ett problem, nämligen att vi inte kan försvara oss utan att samarbeta med andra, sade Tomas Bertelman då han presenterade sin rapport under ett seminarie hos Folk och Försvar.

Under de senaste 20 åren har svenskt samarbete med Nato och EU ökat mer och mer. Sveriges riksdag har dessutom antagit en solidaritetsförklaring som innebär att Sverige inte ska vara passivt om en annan EU-stat eller nordiskt land angrips, och att vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Den solidariteten inbegriper också Nato-länder.

Detta har lett till att Sverige nu har kommit så nära Nato att blir svårt att skilja svensk agerande från Natoländernas – utan att få full utdelning till exempel i form av det solidariska skydd som ett medlemskap skulle innebära, enligt utredaren.

Saklig analys av medlemskap

Slutsatsen blir därför att det behövs översyn av politiken och en saklig prövning av vad ett Natomedlemskap skulle innebära för Sverige och vilka konsekvenserna skulle bli av att fortsatt stå utanför alliansen – inte minst för det militära försvaret. Det är av flera skäl en fördel om en sådan studie kan genomföras tillsammans med Finland, enligt utredaren. Finland har vid fler tillfällen utrett Nato-frågan. Den senaste finska utredningen gjordes 2007.

Även om det inte blir någon djupare utredning om Nato-relationen menar Bertelman att hans slutsatser kan leda till en grundlig och eftertänksam debatt om alternativen.

– Utvecklingen i omvärlden är sådan att frågan fortsätter att knacka på dörren, sade han.