Myndigheter underkänner regeringens nödåtgärd för Cementa
En av regeringens skräddarsydda lösningar för Cementa är att förenkla tillståndsprocessen för att leda bort grundvatten från kalkstenstäkterna. Men myndigheterna sågar förslaget och Naturvårdsverket påpekar att upplägget till och med riskerar att komplicera processen.
Johanna Alskog
Redaktör Altinget Miljö och Energi samt Altinget SäkerhetNär Cementas tillstånd för kalkbrytning på Gotland löper ut den sista oktober, så löper även tillståndet ut för att leda bort grundvatten från täkterna. En av regeringens nödåtgärder för bolaget, i väntan på att rättsprocessen ska bli klar, är att tillfälligt förenkla tillståndsprocessen för att kunna leda bort grundvatten från en kalkstenstäkt. Syftet är, enligt regeringens promemoria, ”att utrustning och infrastruktur inte skadas i väntan på prövningen av ett förnyat täkttillstånd”.
Men förslaget på en förordningsförändring, som miljödepartementet skickade ut på en blixtremiss, får allt annat än godkänt. Tunga myndigheter sågar det juridiska upplägget, miljöorganisationerna är kritiska och Cementa anser att förslaget bör gälla minst tre år framåt – inte endast ett år.
”Cementa bedömer att det behöver säkras att grundvattenbortledning kan ske i omkring tre år från idag – dvs. till halvårsskiftet 2024 – för att det ska vara hög sannolikhet att tillståndsfrågan är slutligt avgjord. Även om Cementa, parallellt med den pågående processen i Högsta domstolen, under hösten 2021 ger in en ansökan om några års brytning och länshållning, är risken överhängande att ingen av dessa processer har avslutats hösten 2022.”
Ur Cementas remissvar.
Ska räcka med anmälan
Idén från regeringen är att ta bort kravet på tillståndsplikt, och istället införa en anmälningsplikt. Men såväl Länsstyrelsen på Gotland som Naturvårdsverket påpekar att även en process med anmälningsplikt sannolikt kommer kräva omfattande underlag.
– Bara för att man inför anmälningsplikt istället för tillståndsplikt är det inte säkert att det går så snabbt och geschwint, säger Eva Nilsson, miljöjurist på Naturvårdsverket till Altinget.
Kan ändå sluta med tillståndskrav
”Länsstyrelsen ser begränsade möjligheter att tillämpa förslaget till ny anmälningsplikt för bortledning av grundvatten från kalkstenstäkter.
Länsstyrelsen bedömer att en anmälan av sådan tillfällig bortledning av grundvatten med en övre gräns om 1 100 000 m3/år kan komma att behöva bemötas med ett föreläggande från länsstyrelsens sida om att istället till mark- och miljödomstolen inlämna en ansökan om tillståndspliktig vattenverksamhet i enlighet med vad som framgår av 23 § 1 st 2 pt b, samma förordning.”
Ur Länsstyrelsen Gotlands remissvar till miljödepartementet.
Även Naturvårdsverket resonerar delvis kring frågan i sitt remissvar. Eva Nilsson påpekar att regeringens förslag därmed kan göra att processen tar ännu längre tid.
Civilrättsliga tvister kan inte avgöras i ett anmälningsärende. Naturvårdsverket
”Naturskyddsföreningen gör sammanfattningsvis bedömningen att ifrågavarande grundvattenbortledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan och därmed bör omfattas av tillståndsplikt och kraven, enligt MKB-direktivet och 6 kap. miljöbalken, på samråd och miljökonsekvensbeskrivning.”
Ur miljöorganisationens remissvar till miljödepartementet
Naturvårdsverket: ”Påpekar vad som kan hända”
Trots de omfattande invändningarna och påpekandena om promemorians brister, så gör Naturvårdsverket vare sig tummen upp eller ned.
– Vi säger ju varken ja eller nej, utan är lite neutrala. Men vi påpekar ändå vad förslaget kan innebära och vad som kan hända, säger Eva Nilsson.