Juridisk sågning av fjärrundervisning förvånar Stockhaus

– Det förvånar mig väldigt mycket säger Maria Stockhaus (M) som drivit frågan i riksdagen, vilket bland annat resulterat i ett tillkännagivande till regeringen om att utreda om fjärrundervisning på kan vidgas ytterligare.

– Tanken är att riksdagen ska kunna rösta på förslaget så att det ska börja gälla till augusti. Vi har inte hört något om att tidsplanen skulle ha ändrats, säger Stockhaus.

I dag bryter kommuner mot lagen för att kunna ge modersmålsundervisning eftersom det inte finns resurser att undervisa på traditionellt sätt.

– Det är vansinnigt att inte utnyttja tekniken, säger hon.

Regeringens förslag med att göra det möjligt med entreprenad för kommuner i syfte att effektivisera fjärrundervisningen har alltså stöd från oppositionen och är enligt många kommuner ett måste. Men juristerna i Lagrådet anser att förslaget inte duger för vidare lagstiftning.

Lagförslaget innebär att kommuner och friskolor ska kunna utföra undervisning åt varandra, exempelvis genom att en lärare delar sin tid mellan två olika skolor med hjälp av fjärrundervisning.

Tidigare har utgångspunkten alltid varit att undervisningen sker inom den egna organisationen och att läraren är på samma plats som eleverna.

Pressat läge

I dag är det dock tillåtet med fjärrundervisning inom vissa ämnen på gymnasiet. Staten har också rätt att bedriva fjärrundervisning i samiska och i teckenspråk. Enligt regeringens förslag ska fjärrundervisning även bli tillåtet för modersmålsundervisning.

Det var flyktingsituationen som gjorde en redan pressad situation ohållbar i flera kommuner. Därför har Skolinspektionen sett mellan fingrarna då en del kommuner har varit tvungna att bryta mot lagen för att klara undervisningen.

Trots detta dröjde det länge innan regeringen tillsatte en utredning med uppgift att komma med lagförslag så att problemen skulle kunna åtgärdas. Men när väl utredningen var tillsatt var ordern att det skulle gå snabbt. Frågan skulle utredas på tre månader. Därefter blev det en snabb remissrunda och på kort tid sammanställde regeringen en lagrådsremiss.

Det är denna brådska som nu kostar, enligt Lagrådet. Juristerna i rådet konstaterar att “lagstiftningsärendet inte har beretts på ett sådant sätt att regeringsformens beredningskrav är uppfyllt. Lagrådsremissen kan därför inte ligga till grund för lagstiftning”.

"Ingen analys värd namnet"

Förutom de formella beredningskraven är Lagrådet mycket kritiskt till bristande analys i utredningen och i den efterföljande lagrådsremissen. Man frågar sig hur lagförslaget rimmar med personuppgiftslagen och lagen om offentlig upphandling. “Dessa brister i utredningen kan tillskrivas den korta utredningstiden. Inte heller i remissen finns någon analys värd namnet av dessa viktiga frågor”, skriver juristerna.

Regeringen menar att den snabba handläggningen är ett måste på grund av flyktingsituationen. Men Lagrådet ifrågasätter även detta. “Det är inte närmare belyst hur flyktingsituationen ser ut för närvarande och vilken inverkan den har på det omedelbara behovet av sådana åtgärder som föreslås i remissen.”