"M:s klimat- och miljöpolitik långt ifrån vad förtroendet förpliktigar"

Häromveckan publicerades en opinionsundersökning från Kvartal/Demoskop. Moderaterna var det parti som fick störst förtroende i klimat- och miljöfrågor. Undersökningen visade att M har ett 20-procentigt stöd i sakfrågan, något mindre än deras väljarstöd.

Klimat- och miljöfrågorna är vår tids ödesfrågor och måste prioriteras oavsett partitillhörighet. Det enda som betyder något är resultat: Säkras den omställning av samhället som behövs för att klara Parisavtalets 1,5-gradersmål och ekosystemens fortlevnad? Vårt långsiktiga välstånd kräver att vi skyddar minst 30 procent av all natur och ställer om all näringsverksamhet så att den håller sig inom gränserna för vad ekosystemen klarar av.

Kommer Moderaternas nuvarande inriktning att säkra denna omställning? Nej, inte på långa vägar.

M:s skuggbudget visar

I Moderaternas skuggbudget blir det tydligt att politiken går ut på att stödja existerande industri. Klimatinvesteringar står tillbaka till förmån för industriklivet. Energieffektiviseringsåtgärder för flerfamiljshus och stöd för miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket prioriteras ner. Dessutom nedmonteras skydd av värdefull natur.

Moderaterna vill introducera ett så kallat “grönt bränslestöd” som, bland annat ska "skapa förutsättningar för att få igång en storskalig inhemsk produktion av biobränslen”. Bioenergi (med ett fåtal undantag för exempelvis lokalproducerad biogas) släpper vid användningen ut lika mycket eller mer växthusgaser som fossila bränslen och en storskalig inhemsk produktion skulle innebära fortsatta utsläpp och förlust av biologisk mångfald. Visst växer träden upp igen, men det tar 60-120 år innan träden vuxit upp och absorberat koldioxiden och skogen kommer inte tillbaka.

Säkra livskraftiga ekosystem

Moderaterna talar i sitt klimat- och miljöprogram om att “Varje ineffektivt spenderad krona är en förlust för miljön”. Samtidigt ser de framför sig att en storskalig satsning på koldioxidavskiljning och lagring (CCS) ska "åstadkomma stora utsläppsminskningar och till och med negativa utsläpp [...]”

CCS finns inte som kommersiellt fungerande teknik, trots att miljarder plöjts ner i flertalet misslyckade projekt. En mer effektivt satsad krona är den som går till att säkra livskraftiga ekosystem som förutom motståndskraft mot ett förändrat klimat också ger en bevisad och naturlig inlagring av kol. Minskas avverkningen i EU med en tredjedel kan inlagringen öka med 242 miljoner ton koldioxid per år, Sverige skulle kunna stå för 20 procent av denna inlagring.

Lägsta ambitionsnivån

Vår svenska konsumtion släpper ut åtta ton koldioxidekvivalenter per person och år, något som enligt Naturvårdsverket måste minska till ett ton för att vi ska klara Parisavtalets 1,5-gradersmål. I stället för en konstruktiv politik för att minska överkonsumtionen försöker Moderaterna hävda att våra utsläpp kompenseras med vår export: “Varje gång vi exporterar en vara exporterar vi också en utsläppsminskning.”

Stort fokus hos M ligger på internationellt samarbete, men Moderaterna valde den lägsta ambitionsnivån för utsläppsminskningar när frågan behandlades i EU-parlamentet.

Lev upp till förtroendet

M vill alltså montera ner skyddet av natur och miljöförbättring inom jordbruket och utöka det statliga stödet till oljeindustrin med stora satsningar på bioenergi: det så kallade “gröna bränslestödet”. Dessutom ödslas tid och pengar på CCS och kärnkraftsdrömmar som inte ens reaktorägarna är intresserade av. Alla dessa förslag försenar samhällets omställning och möjlighet att skapa en modern konkurrenskraftig ekonomi. Vi hamnar på efterkälken.

Moderaterna har, likt alla andra politiska partier, allt att vinna på att inse att klimat- och ekosystemkriserna är här för att stanna och vill de leva upp till vad förtroendet förpliktigar måste de styra bort från “business as usual” och tom retorik. Det skulle gynna svensk ekonomi om ett av Sveriges största partier på allvar tog till sig frågorna och satte politisk kurs på målet att göra Sverige till världsledande i systemomställningen.