Miniriksdagen skrotas

I mars 2020 kom gruppledarna i riksdagen överens om att endast 55 ledamöter skulle vara på plats vid voteringar i riksdagen. Det var ett direkt svar på den tilltagande smittspridningen på grund av coronaviruset. De första besluten gällde för två veckor i taget. Men den så kallade miniriksdagen har nu pågått i ett och ett halvt år. Snart är den dock historia.

– Gruppledarna har i dag enats om att överenskommelsen om 55 ledamöter vid voteringar upphör. Efter riksmötets öppnande kan alla 349 ledamöter vara på plats samtidigt vid voteringar, säger talman Andreas Norlén till Altinget.

Bakgrunden till beslutet är den minskade smittspridningen i samhället och den ökande vaccinationstäckningen.

– Det här har ju varit en långtgående restriktion som varit i kraft nu under ett och halvt år snart. En så långtgående restriktion ska naturligtvis inte vara på plats längre än absolut nödvändigt, säger Norlén.

Utskottsarbetet

Även för utskottsarbetet blir det vissa förändringar. I juni 2020 ändrades riksdagsordningen för att möjliggöra utskottsmöten på distans. Det kommer fortsatt vara möjligt men det ska bli lättare för utskotten att också ha fysiska möten.

– Hittills har det funnits en överenskommelse att utskotten enbart ska sammanträda fysiskt om det finns synnerliga skäl för det. Nu överlämnar vi åt utskotten att bedöma den frågan och ställer samtidigt lokaler till förfogande där man kan hålla tillräckliga avstånd. Jag ser framför mig fler fysiska utskottssammanträden men samtidigt en bibehållen möjlighet till digitalt deltagande och sammanträden, säger Norlén.

Nöjd

Talmannen menar att arbetet under miniriksdagen och med de digitala utskottsmötena har fungerat väl. Men han är samtidigt glad att riksdagen stegvis återgår till ett mer normalt riksdagsarbete.

– Jag tror att det är viktigt att inte i onödan ha restriktioner på ledamöternas arbete och att det är viktigt att man kan ha mer av fysiska möten, säger han.