Debatt

Miljöskadliga subventioner är inte svaret på de höga gödselpriserna 

Många tongivande aktörer tycks vara beredda att kasta alla ambitioner att minska övergödningen och förbättra den biologiska mångfalden över bord i ivern att säkra livsmedelsproduktionen. Det skriver flera forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

”Huvuddelen av det europeiska lantbruket är helt beroende av inköpta insatsmedel i form av fossil energi, mineralgödsel och foder.”
”Huvuddelen av det europeiska lantbruket är helt beroende av inköpta insatsmedel i form av fossil energi, mineralgödsel och foder.”Foto: Terje Bendiksby/NTB/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Benoît Dessirier
Forskare Stockholms universitets Östersjöcentrum 
Bo Gustafsson
Enhetschef Baltic Nest Institute Stockholms universitets Östersjöcentrum 
Christoph Humborg
Vetenskaplig ledare Stockholms universitets Östersjöcentrum 
Michelle McCrackin
Forskare Stockholms universitets Östersjöcentrum 
Bärbel Müller-Karulis
Forskare Stockholms universitets Östersjöcentrum 
Gun Rudquist
Policychef Stockholms universitets Östersjöcentrum 


Priserna på mineralgödsel och diesel ökar kraftigt och rapporterna duggar tätt om att lantbrukets redan ansträngda ekonomi nu står på spel. Kriget i Ukraina har accentuerat en redan tidigare känd problematik – att huvuddelen av det europeiska lantbruket är helt beroende av inköpta insatsmedel i form av fossil energi, mineralgödsel och foder. Den redan låga lönsamheten i stora delar av EU:s lantbruk gör det svårt att klara plötsliga, extra utgifter. Detta gör lantbruket sårbart.

”Fel väg att gå”

Mot denna bakgrund är det förvånande att så lite av dagens debatt handlar om att minska lantbrukets sårbarhet, utan i stället föreslås extra subventioner på EU-nivå för att kompensera för höjda gödsel- och dieselpriser. Dessutom ges lättnader i regelverken gällande miljöhänsyn. Många tongivande aktörer, politiska grupper och stora delar av lantbruksorganisationerna, tycks vara beredda att kasta alla ambitioner att minska övergödningen och förbättra den biologiska mångfalden över bord i ivern att säkra livsmedelsproduktionen. Detta är fel väg att gå.

För att nå ett hållbart lantbruk krävs fokus på cirkulär ekonomi, helt i linje med EU:s Green Deal. Då behövs kretsloppslösningar där stallgödsel används mer effektivt i stället för införande av subventioner som låser fast lantbrukarna i ett fortsatt beroende av importerad mineralgödsel, som är mycket resurskrävande att framställa och i fallet fosfor dessutom en ändlig resurs. De ekologiska odlarna har sedan länge gjort sig av med beroendet av mineralgödsel och visat att det är möjligt. Mer kretsloppsanpassade odlingssystem med mer effektiv användning av stallgödsel borde vara en självklar del av lösningen på lönsamhetsproblematiken även för konventionella odlare.

Stärk kretsloppet

Vid Stockholms universitets Östersjöcentrum pågår omfattande forskning om de storskaliga näringsbalanserna i Östersjöregionen. Årligen sker en stor nettoimport av kväve och fosfor till regionen, främst i form av mineralgödsel, djurfoder och livsmedel. För Sveriges del handlar det om 238 kiloton kväve och 17 kiloton fosfor som importeras netto varje år och som på något sätt måste hanteras för att inte leda till depåer i marker och vattendrag, som riskerar att läcka ut i havet och orsaka övergödning.

 De ekologiska odlarna har sedan länge gjort sig av med beroendet av mineralgödsel och visat att det är möjligt.

Samtidigt är växtnäringsutnyttjandet i regionen som helhet lågt: Endast omkring 60 procent av den fosfor som finns i mineralgödsel och stallgödsel skördas som gröda och 50 procent av kvävet. Skillnaderna mellan länderna är dock stora. En huvudorsak till det låga utnyttjandet är den ojämna fördelningen mellan animalieproduktion och växtodling i regionen: Mineralgödsel importeras till de områden som domineras av växtproduktion, medan stallgödseln blir kvar i områdena med hög andel animalieproduktion. Åtgärder för att förbättra den regionala/lokala balansen mellan animalieproduktion och växtodling är därför viktiga för att stärka kretsloppet.

Men även inom dagens system kan hanteringen av stallgödsel göras mer effektiv genom omfördelning mellan de olika områdena. För att underlätta detta pågår utveckling av transporterbara organiska gödselmedel, till exempel pellets av stallgödsel. Denna typ av metodutveckling bör också stödjas.

Minska övergödningen

Forskningen visar att det går att uppnå ett maximalt växtnäringsutnyttjande i hela Östersjöregionen, beräknat som 90 procent för fosfor och 75 procent för kväve, genom att utnyttja stallgödsel mer effektivt. Då skulle importen av mineralgödsel till regionen minska med omkring hälften för fosfor och en sjundedel för kväve. Samtidigt skulle näringstillförseln till Östersjön minska med upp till 20 procent för fosfor och fem procent för kväve, vilket motsvarar största delen av de reduktionsmål som Östersjöländerna antagit genom Baltic Sea Action Plan. Ökad effektivitet när det gäller att återvinna näringen i matavfall och avloppsvatten skulle ytterligare bidra till att sluta kretsloppet.

Det svenska lantbruket har hittills varit framgångsrikt när det gäller att öka växtnäringsutnyttjandet. Även här finns dock en ojämn fördelning mellan animalieproduktion och växtodling. Om stallgödseln användes mer effektivt, till exempel genom ökat samarbete mellan närliggande gårdar, skulle behovet av mineralgödsel kunna minska ytterligare. Sådana kretsloppslösningar minskar både lantbrukets beroende av prissvängningar på mineralgödsel och övergödningen av Östersjön, och innebär samtidigt en mer hållbar användning av ändliga resurser.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024