Miljörörelsen behövs som motvikt till lobbyister och näringsliv

Ofta talar man om civilsamhället som ett stödjande ben till samhället med fokus på socialt hjälpande verksamheter som exempelvis kvinnojourer och idrottsföreningar som aktiverar unga. Dessa vill myndigheter gärna samarbeta med som ett parallellt spår till vad de själva gör. En del av civilsamhället som får mer tveksamt mottagande är miljörörelsen. Till sin natur spänner den över aktiviteter med starkt naturintresse till en, för delar av samhället, mer ”störande” sida när ifrågasättanden, debatter och demonstrationer pågår.

Miljörörelsen bidrar ideellt

Den samlade miljörörelsen är till största delen ideellt engagerade personer med specialintressen inom olika områden. Det är här vi hittar folk som vistas i naturen bara för att koppla av eller för att plocka svamp och bär. Men där finns också fågelskådare, fjärilsövervakare, skogsinventerare med flera, som lägger ner otaliga timmar på att undersöka hur miljön och naturen mår.

Här får forskare och myndigheter hjälp med exempelvis underlag till arter och dess utbredning. Här hittar vi ideella som till exempel kompenserar Skogsstyrelsens bristfälliga och nu nedlagda intresse för nyckelbiotoper. Det handlar om ideellt arbete av människor som har skaffat sig djupa kunskaper genom akademiska utbildningar eller genom åratal i fält. Det är ett stort, viktigt bidrag till att samhällets miljökvalitetsmål ska kunna uppnås.

Ännu viktigare blir den opinionsbildande roll som dessa organisationer tar utifrån den kunskap de har skaffat sig. Den är inte uppskattad av alla, men viktig för att nå samhällets mål för biologisk mångfald och klimat samt för att stå upp för allmänhetens intressen av en frisk natur.

Motvikt till näringslivet

Dagens höjda stress i arbetslivet gör att det är svårt för medborgarna att hänga med och engagera sig i alla de frågor som samhället hanterar. Den opinionsbildning som miljörörelsen driver ger en motvikt till näringslivets och intresseorganisationers budskap. I detta blir det viktigt att staten garanterar organisationerna våra rättigheter som till exempel finns i Århuskonventionen.

Den opinionsbildning som miljörörelsen driver ger en motvikt till näringslivets och intresseorganisationers budskap. 

Organisationerna utgör också en bas där medborgare kan engagera sig på lokal nivå och gå samman i olika intressefrågor. Detta är en självklar del av en demokrati. 400 ledande experter, inklusive 14 författare från FN:s klimatpanel (IPCC) skriver i ett öppet brev att civilsamhällets växande globala rörelse har ”förändrat debatten kring klimatkrisen i senare år.” Experterna varnar dock för att ”de som larmar om klimatkrisen också hotas och tystas av just de samhällen de försöker skydda”.

Balans behövs mot lobbyister

Inspelen från miljörörelsen till politiken har en lång historia och har påverkat hur miljölagstiftningar växt fram. Våra organisationer i Sverige engagerar sig i inventering av skog, i opinionsbildning och vissa är även involverade i överklaganden av myndighetsbeslut i domstolar. Att detta är av stor vikt för att balansera starka lobbyorganisationer, branschorganisationer och företag som med ekonomisk styrka distribuerar budskap på köpta annonsplatser, bör stå klart.

Civilsamhället kan inte enbart vara ett stöttande ben på den sociala arenan för att man från politiskt håll ser möjligheter att lösa problem via de organisationerna och måhända komma billigare undan på kuppen. Civilsamhället är mer än så. Det vore därför önskvärt att politiska partier och myndigheter ser den oberoende miljörörelsen som den aktiva kunniga part den är och i högre grad tar tillvara de inspel och åsikter som framförs. Det är så en demokrati ska fungera.