Hälften av pengarna till klimatpremien gick inte åt

Efter att klimatbonusen för nya bilar avskaffades bröt Tidöpartierna ut stödet för lätta eldrivna lastbilar till klimatpremien.

Men stödet har haft svårt att få genomslag. 2024 användes bara 23 av 450 miljoner kronor. Förra året brann 487 av 550 miljoner inne.

I år är 660 miljoner vikta till ändamålet. Men trots att regeringen nu beslutat om flera förändringar, som bland annat öppnar för större stödbelopp, varnar 2030-sekretariatets Mattias Goldmann fortsatt för att pengarna kan brinna inne.

Bland annat på grund av ryckigheten i utformningen, men också på grund av att andra styrmedel saknas.

– Det här är ett okej plåster. Men det är ungefär samma pengar som vi redan har haft. De har inte förmått lyfta den lätta ellastbilsförsäljningen hittills, och kommer inte att göra det framöver heller om man inte ger dem bättre villkor, säger Goldmann som bland annat ser sänkt skatt på laddning eller mer miljözoner som vägar framåt. 

Mer behövs

Regeringens förändringar välkomnas också av andra aktörer, som Transportföretagen.

Men att mer behövs är en återkommande respons. Även hos myndigheten som håller i stödet. När styrmedlets effektivitet utvärderades i vintras var det en faktor som tydligast lyfts fram: totalkostnadskalkylen behöver bli bättre.

”Det går exempelvis inte att bortse från påverkan av låga dieselpriser, som direkt slår mot konkurrenskraften för utsläppsfria alternativ, trots möjligheten att få en klimatpremier” skriver generaldirektören Caroline Asserup i förordet till utvärderingen.

Altinget har sökt ansvariga statsrådet Romina Pourmokhtari (L) sedan den 24 februari för en intervju om stödets utveckling, utan att få något svar.

Haltat betänkligt

De senaste året gick över hälften av pengarna till klimatpremien inte åt. Av regeringens över två miljarder var det bara 980 miljoner som betalades ut, varav 75 procent gick till inköpsstöd av främst elstadsbussar – ett stöd som nu dragits in. 

Men att detta skulle leda till att ännu mer medlen skulle brinna inne i år är ingen självklarhet. För det finns även interna utmaningar på Energimyndigheten. 

Nära 8 000 ärenden ligger nämligen på vänt, bland annat då tidigare höjda regelkrav ökat handläggningstiden med upp till 150 procent.

Nu har dock myndigheten genom veckans regelförändringar även fått gehör för efterfrågade förenklingar i prövningen och en budget som innebär att enheten nästan fördubblas.

Men i år har potten samtidigt vuxit med cirka 35 procent, till 2,7 miljarder kronor. Om förändringarna räcker för att potten ändå ska kunna gå åt, är för tidigt att säga.

– Men fokus i år kommer att ligga på att beta av kön, säger enhetschefen Cecilia Broberg till Altinget. 

Myndigheten hade samtidigt inte ens kunnat använda upp hela anslaget förra året, även om de hade betat av hela kön. Det är nämligen för få fordon som begärt att få ta del av stöd efter att bland annat ha rullat mer än ett halvår i trafik. 

Om köerna i sig dämpat intresset på samma sätt som lågt dieselpris, är svårt att avgöra.
– Det är fortfarande ett konstant inflöde, så jag är inte säker på att antalet ansökningar har minskat trots att vi har köer, säger Cecilia Broberg.

Artikeln har uppdaterats efter publicering, med tillägg av Cecilia Brobergs titel.