Mer arbete krävs om Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa

E-hälsa, eller elektronisk hälsa, är användningen av informations- och kommunikationsteknik inom hälso- och sjukvården för att förbättra vården, hälsan och välbefinnandet för patienter och befolkningen. Sverige har ett uttalat mål att vara bäst i världen på e-hälsa år 2025. Den stora utmaningen är att få med sig alla.

Äldre har sämre digitala kunskaper

I Neuroförbundets nya rapport om e-hälsa har över 3 000 medlemmar svarat på en mängd frågor om hur de använder sig av e-hälsotjänster. Jämfört med vår förra e-hälsorapport använder sig cirka 90 procent av medlemmarna e-hälsotjänster i dag, mot 40 procent år 2018. Det är även fler som använder hälsoappar. Drygt 40 procent i dag mot cirka 15 procent år 2018. Fler har också haft digitala läkarbesök.

Men trots att en stor majoritet använder e-hälsolösningar är det fortfarande många som aldrig använder dessa (10 procent) eller undviker att göra det (20 procent). Medlemmar över 65 år samt medlemmar som uppger att de har sämre digitala kunskaper använder e-hälsa i mindre utsträckning än resterande. 

Vissa vårdinrättningar lägger inte in information på 1177 samtidigt som patienten i vissa fall måste be om en fysisk kopia av sin journal när hen ska träffa en ny läkare eller flytta till en annan region.

Våra medlemmars erfarenheter visar att e-hälsa har blivit en viktig del av neurosjukvården. I vissa fall underlättas kontakten med vården med hjälp av e-hälsa men samtidigt kan det bli svårare. Därför måste e-hälsotjänster bli mer flexibla och användarvänliga. Dessutom ska de som av olika skäl inte kan använda digitala lösningar erbjudas andra alternativ.

Neuroförbundets medlemmar har varierande upplevelser när det gäller användningen av digital teknik i ett hälsosammanhang. Vissa svarande har en positiv inställning till e-hälsas utveckling medan andra är mer tveksamma och föredrar personlig kontakt. Det gör att vården inte helt kan förlita sig på e-hälsa.

Gör e-hälsotjänster tillgängliga för fler

Användarvänligheten och mer tillgängliga tjänster behöver prioriteras. Det ska vara lätt och tillgängligt att använda e-hälsa. En lösning kan vara att involvera patientorganisationer i utvecklingen av e-hälsotjänster. På samma sätt måste vården och beslutsfattare se till att alla, i synnerhet äldre personer och de med sämre digitala kunskaper, är med i utvecklingen.

Vården behöver vara mer transparent och delge mer information kring hur hälsodata används. I dagsläget uppger knappt hälften av våra medlemmar att de gärna delar sina hälsodata med vården eller forskningen.

Det behövs bättre interoperabilitet mellan olika datasystem. I dagsläget finns olika IT-system över landet och även inom en och samma region. Vissa vårdinrättningar lägger inte in information på 1177 samtidigt som patienten i vissa fall måste be om en fysisk kopia av sin journal när hen ska träffa en ny läkare eller flytta till en annan region.

E-hälsotjänster bör erbjudas i större utsträckning och hälso- och sjukvården måste ges resurser för att på ett personcentrerat sätt kunna delge patienterna viktig information om vilka e-hälsotjänster som finns och hur de på bästa sätt kan användas. Sverige är på rätt väg med att bli ledande inom användningen av e-hälsa. Följs slutsatserna i vår neurorapport ökar sannolikheten radikalt att Sverige kan nå hela vägen fram.