May går för hård Brexit

– Vi kommer söka ett nytt, jämlikt partnerskap. Inte ett medlemskap i EU eller något som gör att vi delvis är med, delvis är utanför, sade Storbritanniens premiärminister Theresa May i ett första uttalande om den brittiska regeringens strategi inför kommande utträdesförhandlingar med EU. En förhandling som kommer starta när regeringen aktiverar artikel 50 i unionens fördrag vilket väntas ske i slutet av mars.

Som tidigare har indikerats är britternas främsta prioritet att själva kontrollera vilka migranter som kommer in i och uppehåller sig i Storbritannien. Det var en del av den plan med tolv mål som den brittiska premiärministern lade fram. Planen innebar också att Storbritannien ska stifta sina egna lagar och inte lyda under EU-domstolen.

May uteslöt inte att landet kan vara kvar i några av EU:s program och därmed bidra till den gemensamma budgeten.

– Men en princip är klar. Tiden då Storbritannien ger stora årliga bidrag till EU kommer ta slut, sade hon.

Den brittiska regeringen utesluter även att landet skulle kunna ingå i en tullunion. Storbritannien vill kunna sätta sina egna tullar gentemot andra länder utan att styras av EU.

Vill ha del av EU:s inre marknad

Med detta sagt konstaterade premiärministern att det skulle vara omöjligt att vara kvar som en integrerad del i EU:s inre marknad där det råder fri rörlighet av människor, varor, tjänster och kapital. Men siktet är ändå inställt på att få tillgång till delar av den gemensamma marknaden.

– Vi vill handla så fritt som möjligt och kommer söka största möjliga tillgång till den inre marknaden.

Uttalandet låter som att den brittiska regeringen vill ”plocka russinen ur kakan” vilket många i Bryssel har sagt är oacceptabelt. May menade dock att alla tjänar på öppen och fri handel. Hon framhöll att Storbritannien är en viktig exportmarknad och hon varande för att försöka straffa landet på grund av Brexit.

– Jag tror inte att EU:s ledare kommer säga till tyska exportörer, franska bönder, spanska fiskare, de arbetslösa inom euroområdet, att de vill göra dem fattigare bara för att ta politiska poäng, sa May samtidigt som hon påminde om att Storbritannien kan sänka sin bolagsskatt avsevärt vilket skulle gynna företagande och investeringar i landet på bekostnad av EU.

Vill ha snabba förhandlingar

Theresa May hoppas nå en uppgörelse med EU inom två år. Pressen ligger dock på Storbritannien när artikel 50 väl är aktiverad då den är utformad till EU:s fördel gentemot det land som lämnar. Har man inte nått en uppgörelse om hur utträdet ska gå till och förhandlat fram ett nytt avtal upphör de nuvarande reglerna att gälla två år efter det att man har begärt utträde.

Historiskt har handelsavtal tagit betydligt längre tid att förhandla inom EU. Och den enda gången ett utträde har förhandlats tog det också längre tid än två år. När Grönland lämnade EEG i mitten på 80-talet krävdes tre års förhandlingar och då var fiske den enda fråga man egentligen hade att diskutera. I fallet med Storbritannien är det betydligt mer att prata om.

Oklarheter inom landet kan också göra att utträdet drar ut på tiden då frågan om vem som äger rätten att aktivera artikel 50 i EU:s fördrag ännu inte är avgjord. Regeringen har konsekvent hävdat att den kan göra det på egen hand medan det brittiska parlamentet, där en majoritet av ledamöterna vill stanna inom EU, anser att de ska vara med och fatta beslut. Landets högsta domstol väntas ge besked senare i veckan.

I ett försök att blidka sitt parlament lovade dock Theresa May i sitt tal att det avtal som regeringen kommer förhandla fram med EU kommer läggas fram i det brittiska parlamentet.

Andersson menar att det är en gråskala

Sveriges finansminister Magdalena Andersson (S) menar att i de kommande förhandlingarna kommer det inte vara en fråga i svart eller vitt om huruvida Storbritannien ska få del av den inre marknaden eller inte.

– Det är en gråskala och frågan är mer var på den gråskalan man kommer att hamna, sade hon vid en träff med riksdagsjournalister.

Magdalena Andersson hoppas också att EU kan ta en större roll när den tillträdande amerikanska presidenten Donald Trump äntrar världspolitiken.

– Med Trump kan EU kliva fram och ta en viktigare roll i världspolitiken, sade Magdalena Andersson.

– Det kan handla om att vara mer aktiv i organisationer som FN, Internationella valutafonden, Världsbanken och WTO, sade hon.

Donald Trump har ställt sig positiv till Storbritanniens beslut att lämna EU och finansministern fick frågan om hon tror att det kan försvåra Brexitförhandlingarna mellan EU-27 och Storbritannien och om det kan leda till att fler länder vill lämna EU.

– Nej, det tror jag inte, sade hon.