”Mäns våld är mäns ansvar att ta hand om”

Mord. Prostitution. Sexism. Hedersrelaterat förtryck. Misshandel. Människohandel. Effekterna av mäns våld i samhället är många.

– Många gånger görs det inget förrän brott får massmedial uppmärksamhet. Det blir brandkårsutryckningar, typ nu jäklar ska vi göra saker, säger han till Altinget.

Långsiktighet och preventivt arbete är ord som Alán Ali, förbundsordförande för MÄN (Män för jämställdhet) återkommer till många gånger när Altinget intervjuar honom om mäns våld mot kvinnor.

Samhället måste förstå olika maskuliniteter och de normer som skapar männen.

– Samhället måste engagera fler män. Mäns våld är mäns problem och mäns ansvar att ta hand om.

Kvinnomord ”inget nytt”

Regeringen följer en tioårig nationell strategi för arbetet mot mäns våld mot kvinnor som gäller till 2026. Efter flera uppmärksammade kvinnomord under våren samlade MÄN in över 30 000 namnunderskrifter i ett upprop mot mäns våld mot kvinnor och överlämnade dessa till jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP), justitieminister Morgan Johansson (S) och inrikesminister Mikael Damberg (S).

– Morden är inget nytt. Tittar man på statistiken så har det skett ungefär lika många kvinnomord per år länge, säger Alán Ali.

Upprop satte press

Efter uppropet kallade regeringen till ett rundabordssamtal med civilsamhället. Regeringen intensifierade sitt arbetet med mäns våld mot kvinnor, med planer på fler insatser mot prostitution, människohandel och hedersrelaterat våld och förtryck.

I mitten av juni presenterade så regeringen ett nytt åtgärdspaket med 40 punkter för att förbättra arbetet med mäns våld mot kvinnor, det största sedan 1990-talet, enligt Riksförbundet för Sveriges kvinnojourer (ROKS).

– Det kom sent, kvinnojourerna har efterfrågat detta länge. Men vi är glada för att det finns en politisk vilja att ta tag i de här problemen, säger Alán Ali.

Mansrollen och självmord

Hur mansrollen mår i Sverige i dagsläget beror på vem man frågar, menar Alán Ali, och att det finns olika sorts maskuliniteter.

– Mansrollen är inte homogen, säger han, och påpekar att många faktorer spelar roll, som klass, ålder, funktionalitet, hudfärg, sexualitet och etnicitet.

– Olika förutsättningar i livet kan resultera i olika uppfattningar om hur en man ska bete sig och vilka normer han tvingas till att följa. 

Ali påpekar att mansrollerna föränderliga.

– Men det bestående är de patriarkala värderingar och normer som kommer till uttryck på olika sätt, begränsar män, och gör att de mår dåligt i olika sammanhang, säger han.

Förändringarna kommer inte av sig självt. Och de tar tid.

Han ringar in området psykisk ohälsa som centralt.

– De flesta fullbordade självmord begås av män. Ensamhet är något som många lider av, inte minst efter separationer. Många män har ett begränsat socialt nätverk där man inte har möjlighet att prata med någon om de ”mjuka” frågorna.

Mäns verktygslåda

Våldsprevention är MÄN:s största arbetsområde med bland annat skolor, arbetsplatser och kommuner som målgrupper.

– Samhället måste förstå olika maskuliniteter och de normer som skapar männen.

Alán Ali liknar mäns förutsättningar vid en låda, där olika normer är verktyg.

– Som man är du fångad i vissa strukturer där det finns förväntningar på hur du ska vara. Vårt arbete bygger mycket på att synliggöra de normerna. Men också att skapa förändringar och se hur vi på bästa sätt kan bredda mäns förutsättningar för att kunna få ett bättre liv.

”Frågan måste ägas av staten”

Alán Ali understryker att civilsamhället behöver mer stöd för att kunna fullfölja sina uppdrag inom området.

Man brukar säga att ett taskigt arbetsklimat ”sitter i väggarna”.

– Den här frågan måste ägas av staten, först och främst. Samhället som helhet måste arbeta med frågorna. Civilsamhällesorganisationerna är ett komplement.

– Vi behöver ett stabilare ekonomiskt stöd. Kvinnojoursrörelsen och andra jourrörelser som arbetar med effekterna av mäns våld mot kvinnor, barn, hbtqi-personer och andra män behöver fasta ekonomiska ramar, lokaler, stöd för skyddad identitet och rutiner när någon behöver skyddat boende.

Socialtjänst och rättsväsende

Enligt Alán Ali behöver de formella organen som socialtjänst och rättsväsende utvecklas mer och fungera smidigare, för att civilsamhällesorganisationerna ska kunna göra sitt jobb på ett bättre sätt.

Exempelvis krävs ett tydligare stöd i lagen för att kunna jobba mer med våldsprevention.

– Så att prevention kan komma in i olika nivåer i livet så som i skolan, på arbetsplatser och för personal inom samhällets alla instanser, säger han.

– Det behövs en ökad förståelse för hur mäns våld påverkar samhället, vilket stöd som behövs och hur våld går att förebygga.

”Sitter i väggarna”

Alán Ali betonar behovet av långsiktighet i stöd och resurser från politiken till de organisationer som jobbar med effekten av mäns våld.

– Ofta saknas det både pengar och tid för att jobba med våldsprevention. Det behöver komma högre upp på den politiska dagordningen. Och att man ser det som ett långsiktigt, omställningsarbete.

– Förändringarna kommer inte av sig självt. Och de tar tid.

Exempelvis kan det röra sig om homofobi och sexism på en arbetsplats.

– Man brukar säga att ett taskigt arbetsklimat ”sitter i väggarna”. Då är det extra viktigt med en långsiktighet och att man jobbar med hela organisationen, från topp till tå.