M: Vi vill se ett högre tempo i klimatomställningen

DEBATT. Regeringens politik leder inte till att utsläppen minskar tillräckligt snabbt och det finns ett antal områden där det behövs en mer kraftfull politik. Det skriver Moderaterna i miljö- och jordbruksutskottet.

Jessica Rosencrantz (M)
Andre vice ordförande, miljö- och jordbruksutskottet och miljö- och klimatpolitisk talesperson
John Widegren (M)
Riksdagsledamot, miljö- och jordbruksutskottet och landsbygdspolitisk talesperson
Betty Malmberg (M)
Riksdagsledamot, miljö- och jordbruksutskottet
Marléne Lund Kopparklint (M)
Riksdagsledamot


Det finns en stor enighet i Sveriges riksdag kring det klimatpolitiska ramverket och målet att Sverige ska ha nettonollutsläpp år 2045. Nyckeln i arbetet för att nå dit är på många sätt den klimatpolitiska handlingsplanen som ska visa hur. Regeringens handlingsplan har debatterats och beslutats i Sveriges riksdag under våren. Den innehåller bra delar men saknar många viktiga aspekter. Klimatpolitiska rådet konstaterar att planen inte är en plan och att politiken inte leder till att klimatmålen nås.

Till nästa riksdagsår vill Moderaterna ha ett högre tempo i omställningen med snabbare elektrifiering, ökad biodrivmedelsanvändning och satsningar på CCS- och bio-CCS.

M:s anmälan av Lövin 

Regeringen ska enligt Klimatlagen vart fjärde år lägga fram en klimatpolitisk handlingsplan, som ska visa hur regeringens politik sammantaget bidrar till att uppnå Sveriges klimatmål. Eftersom en ny klimathandlingsplan presenteras en gång per mandatperiod läggs det bara fram ytterligare sex handlingsplaner innan år 2045 när Sverige enligt vårt klimatmål ska ha nått nettonollutsläpp.

Varje enskild klimathandlingsplan spelar följaktligen en stor roll för klimatarbetet och möjligheterna att nå klimatmålet. Viktiga delar i en resultatinriktad politik är att klimatnytta av reformerna utvärderas, så att politiken vet vad som fungerar och inte.

Men Klimatpolitiska rådet – expertmyndigheten med uppdrag att utvärdera regeringens klimatpolitik – slår fast att planen inte lever upp till kraven på redovisning som ställs i klimatlagen. Det framgår varken i handlingsplanen hur vidtagna åtgärder har påverkat utsläppsminskningarna eller i vilken grad beslutade och planerade åtgärder förväntas bidra till att klimatmålen nås.

Med tanke på frågans vikt och betydelsen av utvärderingar för att kunna bedriva en ambitiös klimatpolitik har Moderaterna krävt att regeringen ska återkomma med en uppdaterad handlingsplan. Moderaterna har dessutom anmält miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) till konstitutionsutskottet för att skapa klarhet i frågan.

Behövs mer kraftfull politik

Men det största problemet är att omställningen går för långsamt. Regeringens politik leder inte till att utsläppen minskar tillräckligt snabbt, enligt bland annat Naturvårdsverkets beräkningar. Det finns ett antal områden där det behövs en mer kraftfull politik:

  • Elektrifiering av både transportsektorn och industrin är central för att klara klimatomställningen i tid. Fossilfri ladd- och tankinfrastruktur för personbilar på el eller vätgas måste byggas ut i hela landet. Elektrifiering av tunga transporter måste ta fart. Parallellt med detta behövs nya tekniker för att minska industrins utsläpp, ofta genom ökad elektrifiering. Moderaterna har i vår budget ett stort elektrifieringspaket för Sverige med satsningar både på laddinfrastruktur, elvägar och industrin. Regeringens handlingsplan innehåller en elektrifieringsstrategi, men regeringen saknar tillräckliga satsningar här och nu.

  • Jämte elektrifiering kommer en ökad användning av biobränslen att bli viktig för att klara omställningen. Moderaterna vill se en effektiv reduktionsplikt med krav på successivt ökad inblandning av biobränslen för både vägtransporter och flyget. Men också i den här frågan agerar regeringen för långsamt. Trots att det finns färdiga förslag för reduktionsplikt för både vägen och flyget har regeringen inte agerat. Även användningen av biogas och vätgas kommer att bli viktiga i omställningen. En långsiktigt hållbar användning av biobränslen kräver också en ökad inhemsk produktion. Men det förutsätter att jorden och skogen brukas aktivt. Medan regeringen vill att mer mark ska tas ur produktion vill Moderaterna stärka brukande- och äganderätten. Omställningen försvåras också av att regeringen nyligen beslutade om att införa en skatt på förbränningen av biooljor, vilket framförallt kommer att medföra en ökad förbränning av fossila bränslen i fjärrvärmeverk.

  • Koldioxidavskiljning och lagring, CCS och bio-CCS, har potential att åstadkomma stora och säkra utsläppsminskningar och till och med negativa utsläpp. I vintras presenterades en utredning om möjligheterna att använda bio-CCS för att nå klimatmålen. Tekniken finns och Moderaterna vill nu ta nästa steg i arbetet med CCS och förväntar sig att regeringen snarast ger Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett skarpt förslag för hur såväl CCS som bio-CCS kan börja användas i stor skala.

  • Coronapandemin ställer ännu högre krav på att klimatpolitiken är en del av en bredare tillväxtagenda för återstarten av Sverige. Ju mer som produceras i Sverige desto bättre för klimatet i ett globalt perspektiv, eftersom svensk industri och produktion ofta har relativt låga koldioxidutsläpp. Därför kommer förutsebara och snabbare miljöprövningsprocesser bli än viktigare tillsammans med en säker och stabil elförsörjning som garanterar el i hela landet. Just nu äventyrar regeringens energipolitik både industrins konkurrenskraft och klimatarbetet. Regeringens politik har även resulterat i att Sverige startar oljeverket i Karlshamn mitt i sommaren och att regeringen ingått avtal med Vattenfall om att köra igång samma Ringahalsreaktor som den vid årsskiftet stänger.

Vikten av att prioritera rätt

Den gröna given i EU och det globala klimatarbetet blir också viktigt. Det faktum att COP26 skjuts fram ett år innebär inte att världen ska ta en paus i klimatarbetet utan ger ett tidsfönster för att hitta nya lösningar för att åstadkomma stora utsläppsminskningar internationellt.

Coronapandemin har inte gjort klimatarbetet mindre angeläget. Däremot ställer krisen ännu tydligare krav på att prioritera rätt åtgärder eftersom det ekonomiska läget är ansträngt. Med rätt politik kan Sverige både bidra till att minska sina egna utsläpp för att nå nettonollutsläpp senast år 2045 och bidra till ett ambitiöst globalt klimatarbete.

Forrige artikel Slutreplik: Friskolornas riksförbund blundar för marknadens effekter Slutreplik: Friskolornas riksförbund blundar för marknadens effekter Næste artikel Debatt: Vi förtjänar svar – viktiga upplysningar har tagits bort Debatt: Vi förtjänar svar – viktiga upplysningar har tagits bort
Överblick: V framåt i opinionen och S tog hjälp av SD

Överblick: V framåt i opinionen och S tog hjälp av SD

ÖVERBLICK. Jonas Sjöstedt (V) lämnar efter sig ett bra opinionsläge för Vänsterpartiet. Flera oppositionspartier vill att stödet till riskgrupper förlängs. Olle Vikmång (S), bror till statsministerns högra hand, kan ta över i Norrköping. Och i Sala fick S igenom sin budget med hjälp av SD. Läs Altingets överblick.

SD-ledamöter: Regeringen utarmar det kommunala självstyret

SD-ledamöter: Regeringen utarmar det kommunala självstyret

DEBATT. Det är hög tid att öka folkets makt genom folkinitiativ, i stället för att utarma det kommunala självstyret som regeringen envisas med. Ju mer tondöv politiken är, desto viktigare blir folkinitiativ. Det skriver Staffan Eklöf och Fredrik Lindahl (SD).