M: Vi kommer följa upp klimathandlingsplanen bättre

– Vad vi saknar så är det lite det som tangerar det som Klimatpolitiska rådet pekade på när de tittade på den nuvarande klimatpolitiska handlingsplanen. De saknade ett fokus på hur man får fram mer ren el, hur vi kortar beslutsprocesser och hur vi får fram mer biobränslen. Och var och en av dem kan man bryta ner i flera delförslag, men det är tre fokusområden som vi tycker att regeringen borde ta tag i, säger Jessica Rosencrantz i en intervju med Altinget.

Men om vi ser på frågan om en ökad nationell produktion av biobränslen. Har inte regeringen fått en plan för detta genom den utredning som de låtit Energimyndigheten genomföra?

– Jo, men det hade varit bra om den hade kommit tidigare, så att säga. Vi anslog i budgeten redan förra året det som vi kallar grönt bränslestöd. Ett stöd för forskning och utveckling, och investering i biobränsleproduktion. Inte ett stöd i produktion, utan i investeringen i ett inledningsskede, säger Rosencrantz.

Fokuset här beror framför allt på riskerna med nuvarande styrmedelsupplägg.

– I och med att vi lägger så mycket fokus på att det är reduktionsplikten som gör att vi når 2030-målet, så är det viktigt att vi får igång produktionen, också för att det inte ska göra att vi står där utan bränslen eller att priset är för högt.

Men är det bra att dra igång ett styrmedel utan att ha utrett först, som ni föreslagit?

– Ja, men allt beror på hur tidigt man varit inne i fasen. Hade man utrett saken för flera år sedan så hade man kommit vidare. Allt annat lika, så är det ändå så att om Sverige säger att om vi ska satsa på det här i transportsektorn, så måste vi göra det helhjärtat. Och då är det dels pengar till budgeten, men också i skogsdebatten, där vi tycker att regeringen snarare vill konfiskera och undanta mer skog från bruk.

Sedan måste man ju fråga er, hur ni ska få till kärnkraften som ni talar om?
– För oss är det flera olika delar. Egentligen är det politisk osäkerhet i dag som är själva grundproblemet.

M: Kapacitetssäkerheten bör premieras

En av de tydligaste förändringarna som Moderaterna kommer att eftersträva vid ett regeringsskifte är en satsning på kärnkraft, framför allt för att få balans i systemet. Där vill M förutom de annonserade 250 miljonerna per år på en forskningsreaktor se ett utvidgad forskningsstöd och ett nytt fossilfritt-mål istället för det nuvarande förnybart-målet 2040. Men partiet vill även se att det ska bli tillåtet att bygga på fler platser, samtidigt som fler reaktorer ska kunna vara igång samtidigt.

Kritikerna anser att det som Moderaterna föreslår inte räcker. Rosencrantz medger också att vissa frågor behöver utredas ytterligare.

– Framåt behöver du säkra ett robust elsystem. Har du exempelvis ett 100 procents förnybartsystem, så måste du titta på stödlösningar och lagringsmöjligheter.

Så ni vill se mer kapacitetsreservspengar?

Det är en sak att regeringen säger att ”vi ska prata el, vi ska prata tillstånd”, men vad vill man i de delarna?

Jessica Rosencrantz
Miljö- och klimatpolitisk talesperson (M)

– Ja, det är ingen som riktigt pratar om det. Men det kommer också att kosta. Eller så ser du till att värna vatten- och kärnkraften som den stabila basen. Då behöver de på något sätt också få ersättning för att de levererar el dygnets alla timmar, på motsvarande sätt som förnybart bygger på att du köper in andra stödtjänster. Sammanfattningsvis: vi behöver se till att vatten- och kärnkraften får betalt för att leverera även när det inte blåser eller inte solen inte skiner.

Kommer det inte trilla ner en ganska rejäl kostnad på konsumenter om vi ska se att kärnkraften mer som en kapacitetsreservkraft?

– Ja, fast vilken väg du än väljer, så kommer det behövas en lösning för att säkerställa kapacitet jämnt, även med det förnybara systemet. Men man behöver utreda hur det ska funka.

Tror du på att konsumenter är sugna på den pengen, bara för att det är så att säga ”svensk” el?

– Ja, det är helt uppenbart i södra Sverige inte minst, med stigande priser och brist på el och effekt, att något behöver göras. Hushållen vill ha stabil elförsörjning som man kan lita på.

Det kan byggas vidare på

Hur ser du på de utredningar som gjorts inom dessa områden inom nuvarande handlingsplan. Det är ju mycket kunskap som levereras, om än inte lika många styrmedel. Är det några av dessa ni vill ta hand om?

– Det vet jag inte. Samtidigt är flera av de punkter som vi vill lägga fram sådana som det går att fatta beslut om relativt fort.

Bilpoolsfrågan är exempelvis en jätteviktig fråga, som jag tycker att Eneroth behandlat lite styvmoderligt. För det gjordes en utredning, som det mig veterligen inte hänt något kring.

Men med tanke att det bara ska komma sex handlingsplaner till innan 2045 så pekar bland annat Bolund  och Klimatpolitiska rådets ordförande på att det inte går att bara lägga allt i skrivbordslådan som de gjort. Har ni skaffat en uppfattning kring de utredningar som finns?

– Det är klart att det finns bra saker att plocka därifrån. Vi är ju överens om en del, exempelvis reduktionsplikten. Sedan finns det en del utredningar som vi också tittar på, bland annat tillståndsutredningarna. Men en av dem föreslår exempelvis att vi ska jobba mer med tidsbegränsade tillstånd. Det tror vi kan vara kontraproduktivt, eftersom det kan skapa osäkerhet, säger Rosencrantz och fortsätter:

– Så det finns en del utredningar i det området där man kan plocka något bra. Även om jag ser att man i vissa områden går i helt fel inriktning. Men att fler kan få ändringstillstånd snarare än att behöva söka om hela sitt tillstånd, är också något som vi är intresserade av.

Men exempelvis bilpoolsfrågan och upphandlingsreglerna, vad tänker ni där?

– Bilpoolsfrågan är exempelvis en jätteviktig fråga, som jag tycker att Eneroth behandlat lite styvmoderligt. För det gjordes en utredning, som det mig veterligen inte hänt något kring.

Det känns som om ni har mycket att stå på alltså. Är det några bitar som helt saknas?

– Utredningar i all ära, men i dag är det ett problem med elbrist och tillståndsprocesser som tar för lång tid. De sakerna behöver adresseras och har inte adresserats av den här regeringen tillräckligt på åtta år.

– Jag upplever att det inte finns en genuin vilja i praktiken från den här regeringen att undanröja osäkerhet för företag som vill investera i Sverige. För tidsbegränsade tillstånd skulle snarast öka osäkerheten, och det är exempelvis också oklart vad regeringen egentligen vill med cementproduktionen.

Importutsläpp och exportutsläppsminskningar

Av de andra punkterna som hänger löst återfinns exempelvis också det konsumtionsbaserade utsläppsmålet. Där vill Moderaterna att om det ska mätas och målsättas, så bör samma sak gälla för exporten, som de anser kan matcha på andra sidan

Kan ni hoppa på ett mål, om det sedan utlovas en utredning för att ta ett mål för exporten?

– Vi får se vad vi kan komma överens. Det beror helt på hur diskussionerna går och vilka underlag som kan tas fram.

Vill försvara föregångare

Altinget möter Rosencrantz när hon som en av riksdagens två representanter i delegationen följer upp regeringens arbetet i klimatförhandlingarna i Glasgow. Men hon är även där för att hämta in inspiration på åtgärder som kan tas med hem, även om hon säger att hon inte upplevt särskilt mycket nytt hittills.

– Det är ju mycket fokus på det globala här såklart. Men det togs ett bolagsinitiativ förra veckan med USA i spetsen om att se till att företag som går före inte ska straffas för det. Det kan vi ta med i förhandlingen om utsläppshandeln bland annat.

I den översyn som nu pågår av utsläppshandeln anser Rosencrantz att det bland annat är centralt att företag som går över till nollutsläpp fortsatt ska tilldelas utsläppsrätter. Hon hoppas att det är en av de förslag till som kommande regering kommer att kämpa för i den troliga slutförhandlingen under svenskt ordförandeskap våren 2023.

– Men våra möjligheter till att verkligen göra inspel ligger innan dess. Många efterlyser en ännu mer närvarande EU-agenda. Det gäller även från företag, i och med att många miljöregler beslutas om på EU-nivå.

Vill inte lova mer transparens

Rosencrantz tycker även – som bland annat Kimatpolitiska rådet också påpekat – att det är centralt för regeringar, både nuvarande och kommande, blir tydligare i uppföljningen av de åtgärder som de annonserat att de ska vidta i handlingsplanen.

– Med tanke på att vi inte har så många handlingsplaner på oss, så är det viktigt att få ett prejudikat.

Kommer det att vara enklare att följa upp att ni lever upp till det ni har antagit i er eventuella plan?

– Vi kommer att sträva efter att det ska vara transparent och lätt att följa, som det bara går.

Sträva efter, inte lova alltså?

– Jag kan lova att vi kommer att jobba för det. Sedan bygger det bland annat på något som vi inte kunnat ta fram i opposition, klimatnyttoberäkningar. Finns sådana på plats, så kommer det bli enklare att göra det. 

Men det är väl det som det myndighetsgemensamma uppdraget ska göra?

– Ja, och jag hoppas att de levererar det.