M: Skatteregler premierar herridrotten

DEBATT. Rådande system riskerar att damlag går miste om sponsorpengar. Detta förstärker strukturer inom idrotten där kvinnor och män behandlas olika, skriver Lotta Finstorp (M), kultur-och idrottspolitisk talesperson.

Lotta Finstorp (M)
Kultur- och idrottspolitisk talesperson

 

Dam- och herridrott måste få mer jämlika förutsättningar. Som det ser ut i dag premieras herridrotten och det mycket på grund av föråldrade regler och riktlinjer.

Idrottsrörelsen är beroende av finansiering, inom både elit- och breddidrott. Det kan exempelvis handla om deltagaravgifter, medlemsavgifter lottförsäljning och annat. En viktig bit är sponsring. Tyvärr så motverkar skattereglerna kring sponsring i många fall en mer jämställd idrottsrörelse.

Utan återseende

Jag tog upp detta ämne under en frågestund i riksdagen 2016, med en fråga till finansminister Magdalena Andersson (S). Då fick jag svaret att hon skulle ta med sig frågan till finansdepartementet och återkomma.

Något svar kom aldrig och i sak har ingenting hänt eller förändrats sedan dess, trots lovord från finansministern om frågeställningen i sig. Därför skrev jag en interpellation till finansministern och debatten hölls 1 oktober 2019.

Till herridrottens fördel

Sponsringspengarna mellan dam- och herridrott är ojämnt fördelade. Endast 20 procent av sponsorpengarna går i dag till damidrotten. När ett företag sponsrar en idrottare eller ett idrottslag så kan företaget göra ett avdrag för detta. Storleken på avdraget utgår från det av Skatteverket bedömda marknadsvärdet på sponsringen.

I många fall innebär det att damidrottare och damlag riskerar att gå miste om sponsorpengar på grund av rådande system som förstärker strukturer inom idrotten där kvinnor och män behandlas olika.

Ett exempel är elitdamlaget Eskilstuna united som har ett fantastiskt samhällsengagemang som motprestation för sponsring. De hjälper äldre och tränar flickor i utanförskapsområden, inte enbart för att spela fotboll, utan även för att stärka unga flickors rätt att stå upp för jämställda värderingar. Hur görs denna värdering i pengar?

Skatteverkets riktlinjer

Dagens lagstiftning är mer än 40 år gammal och innebär i praktiken en tröskel för marknaden att sponsra damidrott. Det blir helt enkelt mindre förmånligt för företag att sponsra damidrott vilket är en bidragande orsak till varför resurserna är så ojämnt fördelade.

Det är så att om ett sponsrat belopp till en förening överstiger dess marknadsvärde räknas det i stället som bidrag. Det innebär en högre skatt som företaget måste stå för.

Då damföreningar ofta, men inte alltid, har ett lägre beräknat marknadsvärde för sponsring än herrlag motverkar reglerna de företag som vill sponsra damlag.

Därför måste Skatteverkets riktlinjer ses över för att innehålla andra parametrar som är mer med i tiden och som utgår från företagens CSR-mål (Corporate social responsibility – Företags samhällsansvar).

Forrige artikel LRF: LRF: "Vi kräver ett omtag i frågan om regelkrångel" Næste artikel Länsförsäkringar: Kommunerna måste öka klimatanpassningen Länsförsäkringar: Kommunerna måste öka klimatanpassningen