M: Bättre politiskt ledarskap krävs för att lösa skolans problem

DEBATT. Jag ser fram emot ett annat ledarskap som tar tag i skolans problem. Vi måste i så breda grupper som möjligt ta fram nödvändiga beslut. Det skriver Kristina Axén Olin (M), andre vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kristina Axén Olin (M)
Andre vice ordförande, utbildningsutskottet och utbildningspolitisk talesperson


Det här året kommer vi alla att minnas, och ingen av oss anade nog hur ett virus totalt skulle förändra våra liv. Lärare och skolledningar runt om i landet har på kort tid gjort heroiska insatser för att ställa om och anpassa undervisningen. Samtidigt kommer oroande rapporter om hur coronaviruset kommer att drabba elevernas kunskaper.

Negativ kunskapsutveckling

När Specialpedagogiska skolmyndigheten nyligen hade möte med utbildningsutskottet redovisade de slutsatsen att det specialpedagogiska stödet på skolor inte fungerar vid distansundervisning. Skillnaden mellan bra och dåliga skolor har också förstärkts av krisen – hemförhållanden har blivit helt avgörande.

Även bland Sveriges lärare finns en betydande oro. Enligt en färsk undersökning från Lärarnas riksförbund har 4 av 10 lärare inte kunnat genomföra all den undervisning som det var tänkt. Nästan 30 procent av det centrala innehållet i kurs- eller ämnesplaner har inte hunnits med och tre av fyra lärare anser att pandemin leder till negativ kunskapsutveckling. För grund- och gymnasieskolan samt komvux har pandemin lett till förlorad undervisning motsvarande 5,5 miljarder kronor.

"Stora problem"

Detta är förödande, framför allt för individerna men också för Sveriges tillväxt. Vi har stora problem i svensk skola. Förra året fick mer än var fjärde elev i åk 9 inte betyg i alla ämnen och över 15 procent nådde inte gymnasiebehörighet. Till skillnad från andra länder saknar Sverige egna jämförande kvalitetsmätningar av skolors resultat. Den internationella Pisa-undersökningen som redovisades i december, där svenska elever fick ett lite bättre resultat än förra gången, visade samtidigt tydligt på de problem vi har: 11 procent av eleverna exkluderades från att delta i provet på grund av bristfälliga språkkunskaper samtidigt som 13 procent av eleverna som skulle deltagit, ej kom och gjorde provet. Med andra ord så deltog inte en fjärdedel av eleverna.

Höj utbildningskvaliteten 

Skickliga lärare och rektorer är helt nödvändiga för att öka kunskapen i skolan och för att få fler elever att lyckas. I Sverige behöver vi utbilda 188 500 nya lärare de kommande 15 åren, något som kräver en betydligt bättre lärarutbildning. Men enligt Universitetskanslersämbetet har cirka hälften av landets lärarutbildningar bristande kvalitet.

På samma sätt behöver vi höja kvaliteten på rektorsutbildningen. Rektorer stannar i snitt endast två år vid varje skola. Det är förödande eftersom skolledningen är avgörande för skolors utveckling.

Ekström säger nej

Skolverket har under året tagit fram ett nytt förslag kring kursplaner för grundskolan. Många har nog följt diskussionen i media om borttagande av ”antiken” ur historieämnet som ett exempel, men många andra ändringsförslag finns. Jag har vid upprepade tillfällen föreslagit att dessa kursplaner tillsammans med timplanen borde diskuteras i breda grupper där alla partier är med, men utbildningsminister Anna Ekström (S) säger nej.

En bra skola, där alla barn kan lyckas, är grunden för vårt samhälle. All forskning visar att en fullgjord grundskola och helst gymnasieexamen, är en investering för oss alla och leder till minskad risk för utanförskap, arbetslöshet, missbruk och kriminalitet. Varför förs inte samtal och diskussioner i dessa så viktiga frågor? 

Vi vill att våra elever ska lära sig både demokrati och ledarskap, respekt för individen och allas lika värde. Då borde det vara självklart att vi även i riksdagens utbildningsutskott agerar likadant. Jag ser fram emot ett annat ledarskap som tar tag i skolans problem, belyser och diskuterar för att tillsammans i så breda grupper som möjligt, ta fram nödvändiga och efterlängtade beslut.

Forrige artikel "Äldreomsorgslyftet måste bli mer än en tillfällig ansiktslyftning" Næste artikel TCO: Nya grupper på arbetsmarknaden får inte del av trygghetssystemen TCO: Nya grupper på arbetsmarknaden får inte del av trygghetssystemen
Regionråd (SD):

Regionråd (SD): "Offrat människoliv för att rädda ekonomin"

DEBATT. De äldre ska inte användas som brickor i ett ekonomiskt experiment av regeringen. Testning av nyinflyttade på boenden borde ha införts tidigare och personal borde ha använt korrekt skyddsutrustning, skriver regionråd Håkan Lösnitz (SD).