LR: Modersmålsundervisningen behöver utvecklas – inte avvecklas

DEBATT. Alla kryphål som i dag ges till kommunerna måste täppas till och modersmålsundervisningen behöver regleras i timplanerna. Framtiden för modersmålen och minoritetsspråken är en politisk fråga som kräver handlingskraft, skriver Lärarnas riksförbund.

Åsa Fahlén
Ordförande, Lärarnas riksförbund


I dag, den 21 februari, firas den internationella modersmålsdagen. Ett tillfälle att hylla alla modersmålslärare och att påminna om vikten av modersmålsundervisningen som en grogrund för all annan inlärning. Det är något som behöver värnas, inte nedmonteras, för de cirka 280 000 elever som berörs.

Inte råd med pessimism

Forskningen är omfattande och resultaten är entydiga. Modersmålsundervisningen är betydelsefull för elevens skolframgång. Att kunna utveckla sig i sitt modersmål ger förutsättningar att bättre kunna lära sig svenska och därmed även alla andra ämnen.

Trots detta faktum debatteras ofta ämnets existensberättigande. Somliga hävdar att det är en dyr verksamhet som fungerar dåligt, saknar lärare och knappast kan ha någon positiv effekt på elevernas lärande. En sådan pessimistisk hållning, att ett ämne ska läggas ner för att det finns utmaningar, har vi inte råd med. Det som krävs är i stället mer satsningar och handlingskraft och att det omgående läggs några helt avgörande förslag till beslut på riksdagens bord.

Avvecklats på vissa ställen

Att det i dag finns omfattande brister i verksamheten råder det ingen tvekan om. Otaliga larmrapporter har under åren pekat på att modersmålsundervisningen är försummad ute i kommunerna. Många elever nekas tillgång till sitt språk och till sin kultur, dels på grund av en stor brist på modersmålslärare, dels på grund av en stor okunskap om elevers rättigheter.

I ett antal kommuner har modersmålsundervisningen i princip helt avskaffats – samtidigt som det borde vara en självklarhet att alla elevers rätt till likvärdig utbildning gäller även modersmålsundervisningen.

Genomför förslagen

Utvecklingen behöver vändas, men tyvärr finns det en senfärdighet i frågan. De senaste åren har två utredningar som berör undervisning i modersmål respektive minoritetsspråk i skolan lämnat förslag till regeringen på hur undervisningen kan stärkas och kvaliteten höjas. Inte mycket har hänt.

Lärarnas riksförbund har fortfarande hopp om att förslagen genomförs och påminner dagen till ära regeringen att plocka upp dem och ta fasta på dem. Alla kryphål som i dag ges till kommunerna måste täppas till och modersmålsundervisningen behöver regleras i timplanerna, vilket innebär att undervisningen knyts till skolans övriga verksamhet och att ämnet får en garanterad undervisningstid.

Stärka och värna

Modersmålslärarna är nyckelaktörer i vårt flerspråkiga Sverige. Tyvärr är de för få. Därför arbetar Lärarnas riksförbund för att arbetssituationen och villkoren ska bli bättre och att de också ska omfattas av legitimationskravet.

Frågan är vilken betydelse som modersmålsundervisningen skulle kunna få för elevernas språk- och kunskapsutveckling om ämnet gavs bättre förutsättningar än i dag. Men språken är också mer än så – de är bärare av kulturarv, rötter och historia. En del av minoritetsspråken är starkt hotade i dag vilket innebär att vi faktiskt riskerar att slarva bort även vårt lands mångskiftande kulturarv.

Framtiden för modersmålen och minoritetsspråken i Sverige är en politisk fråga som kräver handlingskraft. Det är dags att börja se flerspråkigheten som en unik resurs som måste värnas och stärkas.

Forrige artikel "Samhällsansvar och samhällsuppdrag är inte samma sak" Næste artikel Fi: Inrätta en haverikommission om mäns våld mot kvinnor Fi: Inrätta en haverikommission om mäns våld mot kvinnor
Debatt: Lägg ner Delegationen mot segregation

Debatt: Lägg ner Delegationen mot segregation

DEBATT. Delegationen mot segregation (Delmos) arbetar utifrån en inkomplett bild av segregationen. Skattepengar och statsbidrag hamnar i fel händer. Vi måste lägga ner myndigheter som inte gör nytta, skriver Josefin Utas, Slöseriombudsman.