Lokalpolitiker om skolmiljarderna: Regeringen litar inte på kommunerna

KOMMUNBUDGET. Tidigare erfarenheter av riktade statsbidrag gör att flera kommunalråd nu ifrågasätter regeringens fördelning av miljarderna för likvärdig skola.

Anders Rubin (S), Vicki Skure Eriksson (C) och Moa Brydsten (S) är alla kommunalråd som är tveksamma till fördelningssystemet av statsbidragen.
Anders Rubin (S), Vicki Skure Eriksson (C) och Moa Brydsten (S) är alla kommunalråd som är tveksamma till fördelningssystemet av statsbidragen.
Josefin Lingström

Regeringens miljardsatsning välkomnas av både Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt de kommunalråd som Altinget varit i kontakt med. Men det finns fortfarande en oro att statsbidragen är för hårt reglerade för att det ska gå ihop med kommunens budget.

Kommunerna ska vara självstyrande, men det blir vi ju inte.

Moa Brydsten

Läs också: SKL varnar – regeringens miljardsatsning kan slå fel

 Vi ska redovisa på individnivå för statsbidragen. Det är helt horribelt.

Vicki Skure-Eriksson

Malmö kommun är, liksom många andra kommuner, i en tillväxtfas där skolverksamheten byggs ut. Anders Rubin (S) som är ordförande i grundskolenämnden kommer att söka bidragen men är orolig för utformningen av fördelningen. Han är inte orolig för att kommunen ska bli återbetalningsskyldig, utan att staten inte tar hänsyn till kommunbudgetens utformning.

− Vårt problem är snarare våra kostnader som ligger utanför det här bidragets sätt att räkna. Då kan det se ut som att det går mindre pengar till skolan. Men i själva verket går det mer pengar till skolan, men det går inte mer pengar till de konton som staten säger sig vara intresserade av.

Litar inte på kommunerna

 Väldigt mycket inom skolan börjar tyvärr andas en sorts bristande tilltro till de som jobbar i verksamheten.

Anders Rubin

För att underlätta kommunens budgetering, borde statsbidraget ta sikte på totalkostnaden för verksamheten, enligt Anders Rubin. Han vill inte heller att det ska gå genom det utjämningssystem som finns idag. Istället borde Skolverket efter utbetalning följa upp hur pengarna fördelats, istället för innan.

− Det finns i systemet en ingrodd föreställning om att politiker i kommunerna är intresserade av att skära ner skolans kostnader. På ett generellt plan så menar ju regeringen att vi ska bygga på tillitsbaserad styrning. Men nu visar man att man inte litar ett dugg på kommunerna, säger Anders Rubin.

Så det är en tillitsbaserad styrning utan tillit då?

− Ja, gentemot huvudmännen är det lika med noll. Det blir ju svårt i längden att upprätthålla en ordning där vi visar tillit till våra skolor. Om vi sen möts av väldigt detaljerade, rigorösa regleringar där det blir noll utrymme. Väldigt mycket inom skolan börjar tyvärr andas en sorts bristande tilltro till de som jobbar i verksamheten.

Svåra mått på kvalitet

I Umeå kommun har man samma inställning till de riktade statsbidragen enligt ordförande i för- och grundskolenämnden Moa Brydsten (S). Även Umeå har en stor tillväxt närmaste åren och av tidigare erfarenhet så finns det en oro kring fördelningen av statsbidragen. Moa Brydsten berättar om lågstadiesatsningen där man mäter verksamheten i personaltäthet har påverkat kommunen.

− Det blir en ganska stor inlåsningseffekt. Så mycket pengar går åt för att klara av lågstadielyftet. För personaltätheten minskar ju om man tar in två elever i en klass, men om det per definition innebär att det blivit sämre kvalitet på utbildningen är lite svårt att avgöra.

Kan försvåra budgeteringen

Ett ytterligare problem för kommunerna, är att man ska rapportera in siffror som inte finns med i systemet. Dessa beräkningar måste kommunen göra utanför sin vanliga rapportering för att kunna ta del av bidragen. En ytterligare kritik som Moa Brydsten framhåller är att det är ännu inte klart hur man ska söka pengarna för innevarande år och att de tar beslut om budgeten i juni.

− Jag förstår hur man tänker från regeringens sida, att de vill öronmärka pengarna till skolan. Men det gör det väldigt svårt. Kommunerna ska vara självstyrande, men det blir vi ju inte, säger Moa Brydsten.

Föreslår generella statsbidrag

I Västerås kommun ska man som de andra kommunerna också söka pengarna, men om de kommer få ta del av dem är fortfarande osäkert. Enligt Vicki Skure-Eriksson (C), ordförande i grundskolenämnden, är de riktade statsbidragen en stor administrativ börda. Erfarenheterna av lågstadiesatsningen gör att de hellre vill ha generella statsbidrag.

− Vi ska redovisa på individnivå för statsbidragen. Det är helt horribelt, säger Vicki Skure-Eriksson.

"Skevhet i fördelningen"

Hon förklarar att kommunen framfört till regeringen att de riktade bidragen stjälper mer än hjälper. Men trots det, så tycker Vicki Skure-Eriksson att de riktade statsbidragen blir allt fler.

− Det försvårar ju vårt arbete. Samtidigt blir det en skevhet i fördelningen.

Påverkar detta det kommunala självstyret om de riktade statsbidragen blir fler?

− Det gör det redan idag, säger Vicki Skure-Eriksson.

Nämnda personer

Anders Rubin

Kommunalråd (S) med ansvar för äldreomsorg och strategisk personalpolitik Malmö stad
Studier vid Lunds universitet

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00