Logistikförmågan i krig behövs även i fred

Försörjningstrygghet har under de senaste åren åter blivit ett hett ämne. Först under Covid-19 och senare i kölvattnet av Rysslands anfall på Ukraina och medföljande svenska medlemskap i Nato. En konsekvens av medlemskapet i Nato är att det kommer krav på den svenska förmågan i en rad olika områden. Detta kan handla om allt från sjukvården till krisberedskap och militära förmågor. I den offentliga debatten inför Natomedlemskapet har Natos krav lyfts fram så som att vi måste uppfylla dem. Det är dock få som frågat sig varför Sverige inte skulle kunna ställa dessa krav – även utan Nato.

Sverige bör rimligen komma fram till att våra egna inhemska krav borde vara lika höga, om inte högre, än de krav som kommer med Natomedlemskapet

Ett exempel sticker dock ut i Nato-debatten: kraven på infrastruktur i Sverige. Vilken status har vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser men även annan infrastruktur till exempel eldistribution och avloppssystem? Sverige bör rimligen komma fram till att våra egna inhemska krav borde vara lika höga, om inte högre, än de krav som kommer med Natomedlemskapet.

Alla perspektiv måste med

Vi begränsar oss i denna artikel till infrastruktur för transport och logistik, en funktion som hela samhället behöver, oavsett bransch, i fred, kris och krig. När vi nu är medlemmar i Nato så finns det fler skäl att titta närmare på hur vi tänker oss att vi skall kunna förbättra transport och logistikinfrastruktur för alla möjliga händelseutvecklingar. Det är viktigt att ha med alla perspektiv i diskussionen om logistikförmåga på nationell nivå.

Diskussionen om logistikförmåga i krigstid (eller vid krigsrisk) bör avhandla var den strategiska logistiska förmågan i samhället verkligen kommer att behövas, högst sannolikt i väst-öst och nord-syd-kopplingar i hela landet. Väst-öst-kopplingar (från till de möjliga konfliktområdena) har att göra med var hamnar och vägar/järnvägar finns i fredstid.

Eftersom Göteborgs hamn är Nordens största hamn blir alla kopplingar dit viktiga, oavsett förutsättningar, men även kopplingarna mellan Norge och Sverige via väg/järnväg måste vara med här. Kopplingar mellan norra och södra Sverige är viktiga liksom att bygga in redundans i alla väderstreck. Dels för att kunna nå hela landet, dels för att minska sårbarheter i logistikförmågan. Vem som helst kan ta en titt på en karta över Norden och snabbt hitta vilka förbindelser mellan större städer i Norden som kommer att vara viktiga att bygga upp. Härvidlag bör flaskhalsar identifieras så tidigt som möjligt och byggas bort.

Att bygga dyr infrastruktur enbart för krig är dock inte rimligt. Därför anser vi att fredstida logistikförmåga är minst lika viktig som krigstida när Sverige skall bygga upp förmåga. Det blir bättre logistik om svenska företag i fredstid får förutsättningar att konkurrera regionalt och internationellt. Genom att regeringen öppnar för andra intäkts- och finansieringsmodeller (exempelvis OPS) kan näringslivsinitiativ och kommersiell efterfrågan i fredstid, bli en möjlighet att påskynda viktig infrastruktur också ur ett totalförsvarsbehov.

Tempot måste ökas

Det behövs ett högre tempo i utbyggnaden av järnvägen, vilket inkluderar underhållet på nuvarande sträckningar. Problemen som uppstod under jul- och nyårshelgen 2024/25 visar på sårbarhet och avsaknad av alternativ kapacitet. Det behövs byggas mer järnväg för både gods och passagerare.

När det gäller landsvägstransporter så tillkommer Natos krav på bättre bärighet i ett rikstäckande landsvägsnätverk. I krigstid behöver vi kunna flytta tung utrustning från förråd till möjliga krigsskådeplatser. I fredstid kan vi utnyttja HCT (High-Capacity-Transports) lastbilar på flerställen vilket bidrar till lägre transportkostnader och mindre miljöpåverkan i fredstid.

Nu behöver vi snabba upp processerna för att projektera och genomföra förbättringar och nybyggnationer inom väg och järnväg över hela Sverige. Detta är bra för Sverige i fred, men hjälper oss också i kris och krig.

Vi kan förstås referera till Natokraven, men vi borde även utan dem inse att den svenska logistiska förmågan är vital för ett välmående Sverige i framtiden.