Lindestam: Regeringens krafttag för att stärka cybersäkerheten

DEBATT. Vi måste klara av att möta de ökade hoten när vår säkerhet och välstånd vilar på digitala grunder. Regeringen har vidtagit viktiga åtgärder, och kommer fortsätta att agera för att skydda Sverige och svenska intressen, skriver försvarsutskottets vice ordförande, Åsa Lindestam (S).

Av: Åsa Lindestam (S)
försvarsutskottets vice ordförande

Sverige är ett av världens mest uppkopplade länder. Vi har varit och är duktiga på att anamma digitaliseringen och detta ger oss stora möjligheter. Men när vår säkerhet och välstånd vilar på digitala grunder medför det risker och sårbarheter som vi måste hantera.

Större konsekvenser

Försöken att stjäla, förändra eller förstöra information, mellan stater och företag är ingen ny företeelse, det som är nytt är omfattningen av problemet, omfattningen av riskerna, hoten och sårbarheterna. De antagonistiska aktörerna blir också vad vi kan se allt mer avancerade och uthålliga. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tar detta på största allvar och har vidtagit en rad åtgärder:

  • Regeringen har infört krav på obligatorisk it-incidentrapportering för statliga myndigheter och beslutat att alla bevakningsansvariga myndigheter ska återuppta planeringen för sin beredskap inom ramen för det civila försvaret. Detta ställer stora krav på god informationssäkerhet.

  • Regeringen tillför ökade resurser till myndigheter. Våren 2017 fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, 10 miljoner kronor för att stärka samhällets motståndskraft mot it-angrepp.
    Under 2018 fyrfaldigar och permanentar regeringen ökningen. Säkerhetspolisen och FRA har också fått väsentliga resursförstärkningar.

  • Regeringen förbättrar Säkerhetsskyddslagen från 1996 som nu moderniseras och stärks.

  • Det av Europaparlamentet och rådet antagna direktiv om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom hela EU, det så kallade NIS-direktivet, genomförs i svensk rätt och träder i kraft under 2018. NIS-direktivet ställer högre krav på säkerhet i nätverk och informationssystem i samhällsviktiga sektorer som hälso- och sjukvård, distribution av dricksvatten, energi och transporter.

  • Regeringen har beslutat att statliga myndigheter från den 1 april 2018 blir skyldiga att samråda med Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten inför utkontraktering av säkerhetskänslig verksamhet och Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten får vetorätt i frågan.

  • Regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska se över hur utkontraktering av säkerhetskänslig verksamhet och upplåtelse och överlåtelse av sådan verksamhet ska regleras. Detta gäller även för andra än statliga myndigheter.

  • Regeringen beslutade i juni 2017 om Sveriges första strategi för informations- och cybersäkerhet. Implementeringen av strategin påbörjades direkt och hittills har regeringen beslutat ett flertal uppdrag som bidrar till att nå målen i strategin. De handlar bland annat om att bevakningsansvariga myndigheter ska analysera och bedöma sin egen informationssäkerhet.

Ansvar på alla nivåer

Cybersäkerhet var ett av två teman som diskuterades vid regeringens Industrisamtal med representanter för näringslivet i november 2017. Allt hänger samman och vi måste alla, i stat, kommuner, myndigheter, privata företag och som enskilda individer, ta vårt ansvar för att öka cybersäkerheten och skydda Sverige och svenska intressen. Den socialdemokratiskt ledda regeringen fortsätter att kraftfullt agera för detta.

Forrige artikel SPF: Få seniorer i riksdagen skapar demokratiskt underskott SPF: Få seniorer i riksdagen skapar demokratiskt underskott Næste artikel "En maktförskjutning som hotar demokrati och miljö"