Ledamöter vill modernisera riksdagsarbetet – gruppledarna kluvna

Centerpartiets ledare Annie Lööf uttalade sig i Svenska Dagbladet tidigare i år med anledning av att yngre ledamöter väljer att inte kandidera. Flera av dem uppgav att de slutar av privata skäl. Lööf sa då till Svenska Dagbladet att det är ett “orimligt krav” för ledamöter med småbarn att vara borta minst fyra dygn i veckan.

Tidigare torsdagar

Nuvarande upplägg innebär att en ledamot normalt sett är på plats i riksdagen tisdagar till torsdagar. Rutinerna ändrades något när torsdagsvoteringen tidigarelades från klockan 16.00 till 15.20 och de ledamöter som bor längre bort kom i väg till tåget tidigare än innan. Det ställer sig de flesta gruppledare positiva till.

– Jag har fått positiva signaler om att man i bästa fall kommer hem lite tidigare till middag med familjen på torsdag kväll, säger Annelie Karlsson (S) gruppledare, till Altinget. 

– Flera riksdagsledamöter har uttryckt till mig att det underlättar för deras hemresa på torsdagskvällen, säger Tobias Billström (M) till Altinget.

C-ledamoten Kristina Yngwe är författare till motionen ”Modernisering av riksdagsarbetet” där hon bland annat efterfrågar mer ”digifysiskt” riksdagsarbete där ledamöter i större utsträckning kan välja om de vill vara på plats eller delta digitalt. Hon skriver bland annat att tidigareläggningen av torsdagsvoteringen endast har ”inneburit en marginell skillnad för möjligheten att komma hem till barnen i tid för att träffa dem”.

Hög riksdagströskel för småbarnsföräldrar

Just att underlätta för föräldrar att få mer tid tillsammans med sina barn är ett av huvudargumenten för att reformera riksdagsuppdraget. Fler dagar i valkretsen och färre i riksdagen skulle underlätta föräldraskapet, menar flera av gruppledarna.

Anders W. Jonsson, gruppledare för Centerpartiet håller med sin partikollega Kristina Yngwe om att arbetsformerna bör omprövas för att underlätta kombinationen av att vara ledamot med att ha ett familjeliv. 

– För att riksdagen ska vara representativ måste arbetsformerna i minsta möjlighet utestänga vissa grupper från att tjänstgöra som riksdagsledamöter. En hög tröskel finns exempelvis för småbarnsföräldrar i som inte bor i Stockholm. Dessa tvingas idag till stor del att veckopendla.

Oeniga gruppledare

Liberalernas gruppledare Johan Pehrson tycker att nuvarande arbetsformer är liberala nog och att riksdagen som arbetsplats erbjuder stor flexibilitet i jämförelse med andra jobb.

– Ungefär en gång i månaden är det plenifria veckor där ledamöterna kan arbeta från sin egen valkrets. Det är sammanträdesfritt flera veckor kring jul samt hela sommaren. Alla ledamöter som inte bor i Stockholm med närområde har rätt till övernattningslägenheter. Ledamöterna har rätt att resa obegränsat i Sverige för att fullgöra sitt uppdrag. Allt detta underlättar för ledamöterna i deras olika levnadssituationer, säger han.

Miljöpartiets gruppledare Annika Hirvonen säger tvärtom att riksdagsuppdraget borde reformeras för att bättre passa ledamöternas olika levnadssituation.

– Det handlar både om att alla ska ha samma tillgång till demokratin och om att riksdagen inte ska gå miste om värdefullt engagemang och kompetens, till exempel eftersom några har svårt att förena uppdraget med sin familjesituation.

”Ett stort åtagande”

De ledamöter som sätter sig emot större reformer är av åsikten att riksdagsuppdraget inte är som vilket jobb som helst och att den fysiska närvaron i riksdagen är viktig för den demokratiska processen.

– Jag tror många av oss som haft möjlighet att jobba hemma under pandemin upplevt att det fysiska mötet är svårt att helt ersätta, säger Annelie Karlsson (S). 

– Att vara riksdagsledamot är ett speciellt uppdrag i hela folkets tjänst, och tar man på sig detta uppdrag måste man vara införstådd med att det är ett stort åtagande. Det lagstiftande organet är den svenska demokratins hjärta och det är centralt att delta på plats i riksdagsarbetet i utskott och kammare, säger Johan Pehrson (L)

Även Moderaternas gruppledare Tobias Billström menar att reformer av det ansvarstyngda riksdagsuppdraget inte är någon självklarhet. 

– Att vara ledamot i Sveriges riksdag är det viktigaste förtroendeuppdrag i Sverige man ha. Ledamöterna är i tjänst dygnets alla timmar året om. Ledamotsuppdraget omprövas av väljarna vart fjärde år och det handlar då om att på nytt vinna väljarnas förtroende för dem som kandiderar igen, säger han.