Lätt att förstå Rödings val att lämna sandlådan runt högskoleprovet

Regeringen har sedan coronapandemins inträde i landet, sagt att den upplagda taktiken är att lyssna på expertmyndigheterna. Men Karin Rödings avgång från jobbet som gd på Universitets- och högskolerådet (UHR), visar att en minister inte klarade att hålla sig till den taktiken.

Det gäller såklart Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning. Där övriga ministrar har hållit presskonferenser tillsammans med relevanta expertmyndigheter, som har förklarat mer ingående om vad som ligger till grund för nya beslut, har inte Matilda Ernkrans kunnat erbjuda samma persongalleri vid pressträffarna om de senaste besluten kring högskoleprovet.

Gediget underlag

Bakgrunden är att UHR och lärosätena lämnade in en rapport till utbildningsdepartementet i maj där man tydligt beskrev förutsättningarna för att genomföra högskoleprovet (HP). Det är ett gediget underlag och när jag läser rapporten är det lätt att förstå varför myndigheten anser provet inte går att genomföra i höst. Oavsett åtgärder skulle jag inte släppa iväg någon jag känner till ett högskoleprov under en pandemi under de svårigheter som beskrivs i rapporten. 

Man måste anta att Ernkrans och partierna i utbildningsutskottet har vetskap om vad som står i rapporten. Det är vad som händer sedan som är det förvirrande i debatten om högskoleprovens vara eller icke vara.

Fick be henne om ursäkt

Ledamöterna i utbildningsutskottet och Ernkrans har berömt varandra för ett gott samarbete under våren med besluten kring skolan och lärosätena. Arbetet har hela tiden fortskridit med expertmyndigheternas rekommendationer i fokus, såväl Folkhälsomyndighetens och Skolverkets som UHR:s.

Men i slutet av sommaren tycktes det goda samarbetsklimatet vara över. Oppositionspartierna begärde allt högre tonläge att provet skulle genomföras. Karin Röding berättar för Svd att det aldrig vart så höga tongångar vid utskottet förut. Ordföranden får till och med ringa upp Röding efteråt och be om ursäkt för hur vissa ledamöter betett sig mot henne.

Ernkrans från sin sida ser till att det finns lagstöd för att genomföra provet för de som inte har ett giltigt provresultat sedan tidigare. UHR meddelar att de ändå inte hinner anordna ett prov för hösten.

Opposition i behov av opponerande

De borgerliga partierna med Moderaterna i spetsen biter sig fast vid frågan om högskoleprovet med en frenesi som kanske inte fullt ut matchar frågans tyngd. En elak tolkning vore att oppositionen vid den här tiden kanske är mer engagerad i att inte framstå som överens med regeringen om pandemihanteringen än vad man egentligen bryr sig om de studenter som missar att ta årets test. Efter en lång tid av samsyn under pandemins startskede inställde sig under senvåren och sommaren ett uppdämt behov av opposition från oppositionen, helt enkelt. 

Ernkrans svar blir att regeringen tillsätter en nationell samordnare och tar bort de 21 lärosätena som ansvariga myndigheter för provet. Kvar står UHR med en samordnare som trots avrådan ska försöka se till att det blir ett prov i höst.

Gamla bilden av en sandlåda

Två dagar senare meddelar Röding sin avgång:

– Regeringen har givit mig ansvar för högskoleprovet, men inte befogenheterna och det kan jag inte acceptera. Jag har därför valt att hos regeringen begära mitt entledigande, säger hon i ett pressmeddelande.

Kvar finns nu en minister i regeringen som inte verkar klara pressen från en missnöjd opposition, trots att det borde vara mer regel än undantag i relationen mellan en minister och en opposition.

Det är svårt att frigöra sig från bilden att Karin Röding helt enkelt har rest sig ur den sandlåda i vilken Ernkrans och oppositionen sitter kvar.