Lärarförbundet: Snedfördelning förklarar skilda skolresultat

De fristående skolorna konstaterar ofta att de har en lite högre andel elever med utländsk bakgrund än de kommunala skolorna, när frågan om vilka elever som söker sig dit kommer på tal. Men någon egentlig analys av vilka elever det är, eller hur elevsammansättningen skulle kunna påverka skillnaden i resultat mellan kommunala och fristående skolor, har inte gjorts förrän nu.

Segregation bakom siffrorna

Den som gör en djupdykning i statistiken kan nämligen ganska snart konstatera att en stor segregation döljer sig bakom påståendena om att fristående skolor har en stor andel elever med utländsk bakgrund.

På fristående skolor har eleverna generellt mer välutbildade föräldrar, det gäller i lite högre grad elever med utländsk bakgrund. Lärarförbundet kan i rapporten ”En stor segregation bakom siffrorna” visa att överrepresentationen av elever med utländsk bakgrund framför allt gäller elever födda i Sverige, med två föräldrar födda utomlands som har eftergymnasial utbildning. 

Det betyder att de elever som går på fristående skolor – inte minst de som har utländsk bakgrund – är en förhållandevis stark grupp elever med fördelaktiga hemförhållanden. De fristående skolorna har samtidigt få elever som är nyanlända och har vuxit upp i länder med relativt sett svagare utbildningssystem. Faktorer som vi vet inverkar på skolors resultat.

Elever har inte samma möjligheter

Att jämföra hur elever med utländsk bakgrund klarar sig resultatmässigt i skolan, utan att justera för dessa faktorer, gör att fristående skolor framstår som mycket bättre än kommunala skolor. Det är också så resultaten används i argumentationen. Men egentligen handlar det om vilka elever som går på skolorna – inte om kvaliteten på utbildningen eller hur väl huvudmännen lyckas med sina uppdrag.

Är det då bara en slump att det ser ut så här? Naturligtvis inte. Sedan tidigare vet vi att alla elever inte har samma möjligheter att få gå i en fristående skola. En av förklaringarna finns i hur skolvalet är utformat. Om ett mer rättvist skolval införs så jämnas spelplanen ut. Till exempel skulle en nyanländ elev få samma möjlighet att börja i en friskola som en som kunde ställa sig i kö för många år sedan. För att komma till rätta med detta behöver skolvalet bli mer rättvist.

För att komma till rätta med snedfördelningen, och för att främja en likvärdig skola i Sverige, behöver skolvalet förändras.

I dagsläget finns det i realiteten två olika urvalssystem till grundskolor: ett för kommunala skolor baserat på en ganska rigid tolkning av närhetsprincipen och ett för fristående skolor, i huvudsak baserat på kötid. Närhetsprincipen gör att boendesegregationen avgör vilka elever som går i vilka skolor, men tydligt är att kötid dessutom bidrar till en ökad skolsegregation. I två rapporter har Lärarförbundet tidigare visat att kösystemet bidrar till segregationen och att fristående skolor med lång kötid har elever vars föräldrar har högre utbildningsnivå än på andra fristående skolor. 

Systemfelet måste lösas

För att komma till rätta med snedfördelningen, och för att främja en likvärdig skola i Sverige, behöver skolvalet förändras. Lärarförbundet ställer sig bakom förslagen i utredningen En mer likvärdig skola (SOU 2020:28) om hur skolval och urval kan förändras: ett gemensamt skolval, att anmälningstiden avskaffas samt en uppluckrad närhetsprincip.

Lärarförbundet ser brister i skolor oavsett driftsform. Goda exempel likaså. I grunden vilar dessa skillnader – mellan och inom kommuner, mellan skolor, mellan huvudmän – på ett systemfel som måste lösas. Fristående skolor är och ska förbli ett viktigt inslag i det svenska skolsystemet. Låt därför debatten handla om att Sveriges skolor, oavsett huvudman, ska bli öppna, likvärdiga och tillgängliga för alla.