Läkemedelsverkets chockhöjda priser är ett hot mot småföretagare

Regeringens företagarpolitik har havererat. Nu är det tandteknikerna som har fått chockhöjda avgifter, vem vet vilken bransch som drabbas nästa gång? Det skriver riksdagsledamoten David Josefsson (M).

Placeholder image
Registreringsavgifterna för tandtekniska labb höjs drastiskt: från 2 150 kronor till 30 000 kronor per företag.  Foto: Janerik Henriksson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I februari började Läkemedelsverket skicka ut fakturor för de höjda registreringsavgifterna för tandtekniska labb. Tidigare år har avgiften legat på 2 150 kronor, men den chockhöjs nu med 1 395 procent till 30 000 kronor per företag. Men den chockhöjda avgiften är inte bara ett problem för tandteknikerbranschen, den är också en illustration av hur den socialdemokratiska regeringens företagarpolitik har havererat.

Prishöjningen blir kännbar

Enligt myndigheten beror höjningen på 1 395 procent på EU:s nya förordning för medicinteknik MDR 2017/745. Kort sagt kan man säga att förordningen kräver mer inspektionsarbete av Läkemedelsverket och de fakturerar ut sina merkostnader till de verksamheter som ska inspekteras: tandtekniska laboratorier och vissa tandläkare, bland annat de som tillverkar protetiska ersättningar. Avgiften på 30 000 kronor är statisk, det vill säga den är lika hög för alla företag oavsett om det rör sig om en multinationell koncern eller ett mikroföretag med endast en tandtekniker.

I en artikel i Tandläkartidningen den 24 februari 2022 varnar Sveriges tandteknikerförbund för att höjningen på nästan 1 400 procent kommer att bli kännbar för branschen. ”Det vi kan komma att se är att laboratorier läggs ned, framförallt mindre labb i glesbygd”, konstaterade förbundets ordförande Olle Sahlin.

Det är rimligt att tro att avgiftshöjningen på 1 395 procent kommer att bidra till en ökad centralisering av tandtekniska labb där stora aktörer får en konkurrensfördel mot mindre labb. I slutändan blir det vi som patienter som blir lidande när tandläkarna får färre tandtekniska laboratorier att vända sig till och priserna därmed drivs upp.

Svårförstådda regler präglar företagandet

Men frågan är i grunden större än bara tillgången på tandtekniska laboratorium. Det är regeringen som har fattat det slutgiltiga beslutet om avgiftens utformning eftersom den är reglerad i en förordning. Och chockhöjningen av tandteknikernas avgift blir en tydlig illustration av hur regeringen ser på småföretagande när en enskild företagare från ett år till ett annat kan få en avgiftsökning på 1 395 procent eller nästan 14 gånger så hög avgift.

 I slutändan blir det vi som patienter som blir lidande när tandläkarna får färre tandtekniska laboratorier att vända sig till och priserna därmed drivs upp.

Chockhöjda avgifter, svårförstådda regler och långa handläggningstider präglar i dag svenskt småföretagande. Enligt organisationen Företagarna får företagare i dag lägga i snitt tio timmar varje vecka på olika typer av regelkrångel. Ofta är regelbördan proportionellt större för mindre företag än för större eftersom samma regler, eller avgifter, drabbar företag lika oavsett storlek.

Ta tag i regelkrånglet

I början av mandatperioden slog regeringen på stora trumman och dåvarande näringsminister Ibrahim Baylan (S) skulle ut på en regelförenklingsresa. Tre år senare har Baylan avgått som näringsminister, inga skarpa förändringar för att förenkla regelbördan har genomförts men istället har avgiftshöjningar som den för tandtekniker fortsatt.

Regeringens företagarpolitik har havererat. Nu är det tandteknikerna som har fått chockhöjda avgifter, vem vet vilken bransch som drabbas nästa gång? Det är dags för en ny regering efter valet i september. En regering som tar tag i regelkrånglet för företagen och får ordning på Sverige.

Nämnda personer

Ibrahim Baylan

Pol.mag (Umeå universitet, 1999)

Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor