Debatt

Läkare i världen: ”Vi tänker inte vara en del av migrationsministerns utrotningsprojekt” 

Vi har redan sett en ökad oro bland dem som söker vård och stöd hos oss sedan Tidöavtalet antogs, liksom hos de volontärer från olika vårdyrken som är engagerade hos oss. Det skriver Hannah Laustiola, generalsekreterare Läkare i världen, och Thomas Avén, läkare och ordförande Läkare i världen.

Migrationsministern och hennes partikamrater kan inte låtsas ovetande om vart ordet ”utrota” leder associationerna, skriver debattörerna. 
Migrationsministern och hennes partikamrater kan inte låtsas ovetande om vart ordet ”utrota” leder associationerna, skriver debattörerna.  Foto: Stefan Jerrevång/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Nyligen talade migrationsministern Maria Malmer Stenergard (M) om att ”utrota skuggsamhället”. Ett uttalande som Moderaterna senare backade upp i sina offentliga kanaler. Det är ett lika obehagligt som farligt uttalande. Vi på Läkare i världen, som träffar de människor som Malmer Stenergard pratar om, befarar att uttalandet och förslag som dessa kan få fatala konsekvenser – ytterst i människoliv.

Skuggsamhället består av människor

På Läkare i världen möter vi människor som har flytt krig, förföljelse och trauman, liksom människor som ”bara” söker en bättre framtid för sig och sin familj. Många är ovetande om vilken vård de faktiskt har rätt till enligt svensk lag. De drar sig också ofta för att söka vård av rädsla för att bli angivna. Det resulterar i värre sjukdomstillstånd och stort mänskligt lidande som hade kunnat undvikas. Därutöver kostar det samhället betydligt mer när dessa människor till slut tvingas söka akutvård.

Man behöver inte se situationen med tusentals människor som lever vid sidan om i samhället som allt annat än önskvärd för att kunna ta starkt avstånd från migrationsministerns uttalande. För vilka består skuggsamhället av om inte människor? Människor som vi träffar när de har ett sjukt barn, magsår, eller trauma efter tortyr. Är det de människor som migrationsministern vill utrota?

Oron ökar

Nej, det är givetvis inte det hon säger när man läser hela hennes resonemang. Så varför använda det uttrycket? Ministern och hennes partikamrater kan inte låtsas ovetande om vart ordet ”utrota” leder associationerna. Låt oss ändå vara övertydliga. Vanligen används ordet i förhållande till djur, att utrota kackerlackor, råttor, insektsinvasioner eller liknande. Alltså ett effektivt sätt att avhumanisera de människor man pratar om.

Men att inte inse att våld och hatbrott kan bli en konsekvens av uttalanden som dessa, är att blunda för verkligheten.

Det greppet har använts tidigare i historien. Då har det handlat om folkmord. Vi tror naturligtvis inte att ministern uppmanar till folkmord eller ens våldsdåd. Men att inte inse att våld och hatbrott kan bli en konsekvens av uttalanden som dessa, är att blunda för verkligheten. Vi har redan sett en ökad oro bland dem som söker vård och stöd hos oss sedan Tidöavtalet antogs, liksom hos de volontärer från olika vårdyrken som är engagerade hos oss. Migrationsministerns uttalande kommer med stor sannolikhet öka den oron.

Nej till utrotningsprojektet

Förslaget om ett angiverisystem ska nu utredas men får migrationsministern som hon vill finns det en reell risk att bland annat vi som arbetar med papperslösa, i strid med yrkesetik, svensk lag och mänskliga rättigheter, blir skyldiga att vara en del av ministerns utrotningsprojekt. Det kan vi inte acceptera. Hälsa är en mänsklig rättighet. Och skuggsamhället består av människor.

Nämnda personer

Maria Malmer Stenergard

Migrationsminister (M), ledamot i partistyrelsen
Fil. kand i systemvetenskap (Lunds uni., 2002), jur. kand (Uppsala uni., 2008)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget