Låt inte de idéburna skolorna trängas bort, Edholm

Grattis till nya jobbet Lotta Edholm, önskar Idéburna skolors riksförbund! Under åren som skolborgarråd i Stockholm fick du god insikt i den verklighet som elever, lärare och rektorer lever i. Nu, som ny skolminister, har du möjlighet att påverka än mer – vi hoppas på ett gott samarbete.

Försämrade villkor

Över landet finns hundratals idéburna skolor. Sveriges idéburna skolor och alla dess elever behöver nu ditt fokus. Länge har varken politik, myndigheter eller media förmått skilja mellan små idéburna friskolor utan vinstintresse och de vinstutdelande skolbolagen. Steg för steg har denna sammanblandning försämrat förutsättningarna för idéburna skolor.

Friskolereformens ursprungliga syfte från början av 1990-talet var ju att möjliggöra mångfald och valfrihet för elever och föräldrar. Det som då startades var just små byskolor och skolor med särskild pedagogik samt kooperativ med föräldrar och personal.

En betydande majoritet av svenska folket är för valfrihet. Men är också emot vinstintresset i skolan. Många av de små skolorna finns kvar fortfarande. Men redan efter millennieskiftet började skolbolagen med vinstintresse växa. Nu har de större koncernerna fler elever än många kommuner. Utvecklingen har även kantats av konkurser, där John Bauerskolorna (JB) är ett exempel. Kvalitetsbrister har följts av en het debatt om vinstutdelningsintresset. Allt detta har lett till en förskjutning av skolans primära fokus som ju är eleverna.

Samhällsengagemang före vinstintresse

Idéburna skolor drivs oegennyttigt och har aldrig som syfte att berika någon genom vinstutdelning eller värdeöverföringar. Skolorna drivs i stället i föreningsform med starkt engagemang för barn och unga som främsta drivkraft, vill låta landsbygden leva genom att ha en lokal skola kvar, har intresset för en speciell pedagogik och engagerade lärare som vill gå ihop och starta en skola utifrån tankar om bildning och gemensam kunskapssyn. Ofta finns ett demokratiskt samhällsengagemang i botten.

Idéburna skolor erbjuder en mångfald av alternativ, vilket är en förutsättning för verklig valfrihet. Idéburna skolor är ofta små och klasserna mindre. Lärare och skolledning delar samma vision vilket ger en gemensam riktning och korta beslutsvägar. Ofta skapar idéburna skolor en miljö som kan möta behov hos barn och unga som av olika skäl har svårt att finna sig till rätta i andra skolor.

Media har sällan klarat att lyfta fram att det faktiskt finns olika sorters friskolor, än mindre förklara att bara reell mångfald ger verklig valfrihet – en valfrihet som hotas på flera sätt. En orsak är att skolkoncernerna växer, påhejade av ekonomiska intressen. En annan orsak är att politiker och myndigheter ”springer efter” och försöker stävja skolors brister genom ökad kontroll och detaljstyrning av väl fungerande skolor.

Vänd trenden

Så: I takt med att koncernskolorna växer har idéburna friskolor fått allt svårare att etablera och driva sin verksamhet. De ekonomiska villkoren påverkas, den administrativa bördan växer och utrymmet minskar för alternativa sätt att organisera utbildning och undervisning.

Nu har de större koncernerna fler elever än många kommuner.

Förra regeringen tillsatte utredningen ”En skola utan vinstintresse”. Som ny skolminister ska du ge utredningen tilläggsdirektiv. För att vända trenden med allt färre idéburna skolor så vill vi skicka med några förutsättningar att tänka på inför författande av tilläggsdirektiven:

1. Sveriges friskolor är av två väsentligen skilda slag och behöver därför styras och regleras på olika sätt. Ett särskilt regelverk behövs för idéburna skolor. Ta hjälp av den nya lagen om idéburen välfärd som riksdagen beslutade i juni.
2. Ge tillbaka makten över undervisning och lärande till skolprofessionen. Sverige kommer aldrig få en skola med hög kvalitet om den ska detaljstyras uppifrån av tjänstemän istället för av skolans professionella.
3. Verklig valfrihet kräver pedagogisk mångfald. Många åtgärder som föreslagits i utredningar bygger på standardisering och därmed likriktning. Barn och unga är olika och behöver därför olika slags miljö och undervisningsformer för att nå målen. Nu behövs mindre detaljstyrning och mer autonomi.
4. Se över systemet med tilläggsbelopp när en nationell skolpengsnorm införs. Idéburna skolor måste få bättre förutsättningar än i dag för ett förebyggande arbete och stöd till elever.
5. Idéburna skolor önskar bättre samverkan med kommunerna, och skulle kunna vara stabila komplement till de kommunala skolorna. Till exempel skulle segregationen motverkas genom att etablera idéburna skolverksamheter i resurssvaga områden.
6. Öppna för försöksverksamhet med idéburna skolverksamheter så att dessa kan stärkas som innovativ kraft som inspirerar hela skolsystemet.

Ökat fokus på eleverna

Vi i de idéburna skolorna vill gärna gå före i en utveckling som riktar ökat fokus på eleverna och deras utveckling och bildning. Men det kräver nya villkor. Lycka till!