"Låt bibliotek vara mötesplats för kunskap och kultur"

DEBATT. Framtiden är kantad av nederlag för de som slåss för allas rätt till böcker. Varför inte omdefiniera begreppet ”Kulturhus” till att avse en samlingsplats där bokhandel, bibliotek och antikvariat samverkar för kunskap och kultur, skriver Ingvar Krakau.

Ingvar Krakau
Docent i Allmänmedicin, Karolinska Institutet


Våren 2019 mottog kulturminister Amanda Lind (MP) Erik Fichtelius utredning om en nationell biblioteksstrategi. Den ligger väl förhoppningsvis kvar på Linds departement. Här föreslogs ökad satsning på skolbibliotek, bibliotek för nationella minoriteter, mångspråkig biblioteksverksamhet, akademisk kompetensutveckling inom biblioteks- och informationsvetenskap, samt en stärkt nationell biblioteksmyndighet och en gemensam digital biblioteksplattform vid Kungliga biblioteket (KB). Detta omfattande utredningsmaterial, vars förslag beräknas kosta 250 miljoner kronor, begrundas alltjämt i Regeringskansliet.

Framtid kantad av nedskärningar

Utredningen har väl, som påpekats i remissinstanserna, en del brister. Särskilt när det gäller den något ytliga presentationen av de snabbt föränderliga förutsättningarna för digitalisering genom massdigitalisering av böcker, främst med Googles sökmotor för online-bibliotek. I Sverige finns den digitala Litteraturbanken, som drivs i samarbete mellan Kungliga biblioteket, Kungliga Vitterhetsakademien, Språkbanken vid Göteborgs universitet, Svenska Akademien, Svenska Litteratursällskapet i Finland samt Svenska Vitterhetssamfundet.

"Bibliotek för alla" är den stolta visionen för denna utredning. Men eftersom de allmänna biblioteken inte är statens, utan kommunernas ansvar lever denna vision farligt. Man har utbildade bibliotekarier, ofta med akademisk examen – men vad hjälper det när lokaler, öppettider och bokinköp minskar. Även besöken på biblioteken minskar stadigt. Framtiden är kantad av nedskärningar, nedläggningar och nederlag för de som slåss för allas rätt till böcker.

Bokhandlarna och antikvariaten 

Hur går det då för bokhandlarna? De som finns kvar går i bästa fall runt på försäljning av populära böcker från årets topplistor, men skickar snabbt resten tillbaka till förlagen som makulatur. Det finns lysande undantag, men de flesta lever främst på att sälja almanackor, pussel, pennor och pappersvaror. De stora kedjornas butikspersonal har sällan någon särskild bibliotekskompetens. Och så finns nu en alltmer omfattande näthandel med böcker – för kunderna bekväma, men banemän för den vanliga bokhandeln.

Och hur går det för antikvariaten – som lever på att ge utgångna böcker en väsentligt förlängd livstid? Det går jättedåligt för dessa stillsamma kulturbärare med kärlek till och fördjupad kunskap om litteratur. Risken är överhängande att det går som i Peter Glas vemodiga bok från 2008 om antikvariatsdöden: ”Så allt här kommer att vräkas ner i containar, de råtömmer hela lokalen på rubbet, återstående böcker, hyllor, all inredning, tapeter, puts, precis allt kommer att sandblästras bort med högtrycksmaskiner”.

Även här finns en växande e-handel med antikvariska böcker, främst Bokbörsen, som med sina tre miljoner böcker torde vara Sveriges största bokhandel, men tyvärr också den en baneman – i detta fall för antikvariaten. Det behövs fysiska böcker för att det ska bli ett bibliotek, för Fichtelius utredning heter faktiskt inte ”Bibliotek på skärm för alla”.

Nya samlingsplatser

Amanda Lind – låt biblioteket, antikvariatet och bokhandeln vara vår tids gemensamma mötesplatser för kunskap och kultur. Biblioteket i Alexandria föll offer för sin tids kulturvandaler. Vad kan göras så att inte en mångfald av litteraturfrämjande tjänster förkväver varandra, utan främjar mänskliga möten.

Varför inte omdefiniera begreppet ”Kulturhus” till att avse en samlingsplats där bokhandel, bibliotek och antikvariat samverkar med gemensamma verktyg för digitalisering. Gärna samlokaliserat med ett kulturcafé på wienskt manér. Men här behövs vuxna besökare som kan förmedla en kultiverad stämning. Som inte skräms bort av ungdomsgängens stök och bråk – med eller utan ”lågaffektivt” bemötande.

Forrige artikel MTR: Dags för ett helhetsgrepp om järnvägsinvesteringar MTR: Dags för ett helhetsgrepp om järnvägsinvesteringar Næste artikel SD: SD: "Löntagarnas liv och hälsa står över politiskt käbbel"
Sacoförbund: Akademikernas företag får inte slarvas bort i krisen

Sacoförbund: Akademikernas företag får inte slarvas bort i krisen

DEBATT. Coronakrisens konsekvenser är mycket kännbara för egna företagare, där mycket samhällsviktig kompetens finns. Regeringens senaste förslag om stöd till enskilda firmor räcker inte. Nu krävs flera tydliga och snabba insatser, skriver Sacos Göran Arrius tillsammans med ordföranden för 14 Sacoförbund.

Debatt: Snäva examensmål möter inte barncancersjukas behov

Debatt: Snäva examensmål möter inte barncancersjukas behov

DEBATT. Att regeringen vill satsa på att utbilda framtidens lärare för att kunna möta behoven hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är positivt, men deras definition är för snäv. Det skriver Thorbjörn Larsson och Katarina Gold, Barncancerfonden.