Kvinnojourer oroade över tillståndsplikt
Förslaget att införa tillståndsplikt för kvinnojourer delar remissinstanserna. Ett hot mot hela rörelsen, anser vissa, medan andra ser möjlighet till ökad kvalitet.
Linda Berglund
Redaktör Altinget Vård och hälsa samt Altinget OmsorgI augusti skickade regeringen ut ett utkast till lagrådsremiss på en remissrunda. Enligt regeringens propositionslista ska förslagen lämnas över till riksdagen i maj.
Förslaget om tillståndsplikt innebär att det ska krävas tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, för att få driva ett skyddat boende.
Det här har fått kvinnojourerna att reagera. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är mycket kritiska till lagrådsremissen i sin helhet och kallar den en koloss på lerfötter, som kräver ändringar i tolv befintliga lagar och en helt ny lag.
Roks anser också att kravet på tillståndsplikt skulle slå sönder den ideella kvinnojoursrörelsen, där marknaden blir ledstjärnan för driften.
Unizon, som också är ett riksförbund för kvinnojourer, håller inte med och tillstyrker i stället förlaget om tillståndsplikt utifrån en kvalitetsaspekt. De som arbetar i skyddade boenden ska ha rätt kompetens.
Inspektionen för vård och omsorg säger ja till tillståndsplikt, men konstaterar också att det behövs förtydliganden kring vad som menas med ett skyddat boende och vilka tillstånd som krävs i vilka fall.
Även Sveriges kommuner och regioner är positiva till en tillståndsplikt, utifrån att andelen privata aktörer som driver skyddade boenden har ökat. Däremot saknar SKR långsiktiga konsekvensanalyser av de förslag som lagts.
Att lagförslaget skulle kunna träda i kraft 1 juli i år är inte heller troligt enligt SKR, eftersom förberedelserna inte är klara.
Omsorg
Omsorg
