Kritik mot fördelningen av pandemistöden

”Det har varit ett tydligt mönster för stödarbetet under pandemin. Först kommer näringslivet, sedan hakar man på civilsamhället och då främst idrott och kultur. Först därefter satsar man på exempelvis utsatta kvinnor och hemlösa”, säger Patrik Schröder, samordnare för civilsamhällesfrågor på Fremia.

Under tisdagen presenterade regeringen en förstärkning av evenemangsstödet. Men det finns kritik från ett bredare civilsamhälle om att de i bästa fall får del av pandemistöden när kulturen och idrotten har fått sitt. 
Under tisdagen presenterade regeringen en förstärkning av evenemangsstödet. Men det finns kritik från ett bredare civilsamhälle om att de i bästa fall får del av pandemistöden när kulturen och idrotten har fått sitt.  Foto: Jessica Gow/TT
Anders Gustafsson

Under tisdagen meddelade regeringen att de skjuter till ytterligare pengar till evenemangsstödet för kulturen. En satsning som beräknas kosta 250 miljoner kronor, sade näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) på pressträffen.

Långvarigt missnöje

Ganska tidigt under pandemin började man höra ett missnöje inom delar av det civila samhället. Utöver Patrik Schröders synpunkt ovan, har det gällt att de statliga stöden har kommit sent och inte varit optimalt utformade.

Nu har pandemin pågått i snart två år. Hittills har civilsamhället kunnat ta del av följande pandemistöd. Senaste ändringsbudgeten är inkluderad, däremot inte tisdagens utökade evenemangsstöd. Siffrorna är framtagna av Regeringskansliet. 

  • Kulturen. Drygt 7,5 miljarder. (7537 mkr)
  • Idrotten. Knappt 4 miljarder. (3975 mkr)
  • Övrigt civilsamhälle. 990 miljoner kronor. 595 miljoner har gått till stöd för civilsamhällets arbete med socialt särskilt utsatta, barn i utsatta situationer, våldsutsatta barn, kvinnor och hbtqi-personer, samt stöd till att bryta äldres isolering. 395 miljoner kronor har gått till stöd för att motverka pandemins ekonomiska konsekvenser. Det gäller exempelvis stöd till allmänna samlingslokaler, trossamfund och ungdomsrörelser. (Se faktaruta.)

Jämförelsen haltar delvis. Utöver dessa pandemistöd har det också funnits stöd för jobb och arbetsmarknad samt företag, som vissa av civilsamhällets aktörer har kunnat dra nytta av. Men siffrorna ger en fingervisning. 

Stöd till det breda civilsamhället

MUCF

Stöd för arbete med människor i socialt särskilt utsatta situationer 2020: 50 mnkr, 2021: 150 mnkr

Stöd till ungdomsrörelse 2020: 50 mnkr, 2021: 50 mnkr, 2022: 50 mnkr

Myndigheten för stöd till trossamfund

Stöd till trossamfund 2020: 25 mnkr, 2021: 25 mnkr 

Kammarkollegiet

Stöd till Svenska kyrkan 2020: 25 mnkr, 2021: 25 mnkr

Stöd till scouterna 2022: 20 mnkr

Boverket

Stöd till allmänna samlingslokaler 2020: 75 mnkr, 2021: 50 mnkr

Socialstyrelsen

Stöd till civilsamhällets insatser mot äldres ensamhet 2020: 50 mnkr

Stöd till organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer samt organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor, barn och hbtq-personer och mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck 2020: 100 mnkr, 2021: 230 mnkr


Källa: Regeringskansliets sammanställning

Kulturministern duckar frågan

Altinget har bett kulturminister Jeanette Gustafsdotter om en intervju för att få höra vilka bedömningar som ligger till grund för hur regeringen ger pandemistöd till civilsamhället, men hon har avböjt medverkan.

Det övriga civilsamhället är också påverkat, absolut, men det kanske mer är av pandemin än av restriktionerna.

Janine Alm Ericson, Ekonomisk-politisk talesperson (MP)

Janine Alm Ericson är ekonomisk-politisk talesperson för Miljöpartiet. De har precis föreslagit att regeringen ska skjuta till ytterligare tre miljarder kronor till kulturen.

Janine Alm Ericson (MP).
Janine Alm Ericson (MP). Foto: Miljöpartiet

– Vi vill också att man ser över kriterierna så att pengarna ska vara lättare att söka, säger hon till Altinget.

Hur ser du på den fördelning som vår statistik visar?

– Det ser väldigt orättvist ut om man bara ser siffrorna rakt upp och ner. Man måste tänka på vilka prioriteringar som har legat bakom inriktningen på krispengarna. Det har handlat om att företag inte ska gå i konkurs, att människor inte ska förlora sina livsverk, samt att bevara så mycket som möjligt intakt för att lättare kunna komma tillbaka.

– Det övriga civilsamhället är också påverkat, absolut, men det kanske mer är av pandemin än av restriktionerna. Om vi ser att det finns stora behov att återställa och få tillbaka kraften när pandemin klingar av så är vi öppna för det, säger Janine Alm Ericson.

Vill se återstart

Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson säger att regeringen hittills har lyssnat på RF.

– Men nu går vi från en stödproblematik till en återstartsproblematik. Och Gud nåde den som nallar från återstartsstöd och stoppar in det för att kompensera, säger han till Altinget. 

– Vi måste få pengar för att återstarta, och regeringen måste beakta även 2023–2024. Det här var första perioden, men det är period två och tre som är avgörande, skulle en hockeyspelare säga.

Glöms bort

Kritikerna har varit noga med att påpeka att de inte efterlyser att kultur och idrott ska ha mindre stöd, däremot menar de att det övriga civilsamhället glöms bort.

Tillbaka till Patrik Schröder, som är förvånad över att regeringen inte fortsätter satsningarna på det bredare civilsamhället.

– De pengarna tog slut vid årsskiftet. Nu kom det ett nytt år men inga nya pengar. Det hade varit ett gyllene tillfälle att tillföra nya medel, säger han till Altinget.

Patrik Schröder, Fremia.
Patrik Schröder, Fremia. Foto: Johanna Wikström

– Så har det varit tidigare också så det är inte förvånande, däremot frustrerande. Jag förstår logiken, att kultur och idrott förlorar åskådare som drar intäkter. Men det bredare civilsamhället har också aktiviteter som vi inte kan genomföra. Där hade man kunnat satsa på generell infrastruktur för ideellt arbete.

Men slår restriktionerna lika hårt mot era medlemmar som mot kulturen och idrotten?

– I rena kronor och ören slår det olika. För flera av Fremias medlemmar som inte har kunnat genomföra sina verksamheter som planerat har det funnits en bra dialog med olika bidragsgivare som varit flexibla kring projekt och aktiviteter. Men många utsatta människor har behövt mer hjälp av civilsamhällets organisationer. Människor har isolerat sig. Nu är vi två år in i pandemin och det finns fortsatta behov hos exempelvis Stadsmissionerna och kvinnojourerna.

När du nämner en satsning på infrastruktur för ideellt arbete, vad tänker du då?

– Man kan ta exemplet Volontärbyrån, som drivs i Forums regi. Det finansieras på flera olika sätt och fungerar ganska bra. Men med en grundplåt hade det kunnat fungera ännu bättre och över större delar av landet. Så gör man i Norge och Danmark.

– Då behöver man inte analysera vem som har drabbats hårdast av pandemin, och det blir en offensiv handling. Eller så höjer man de generella bidragen. Skriv upp de summor som har ätits upp av inflationen. Det ser vi inte spår av här heller.

Tillkännagivande

Vänsterpartiet och Kristdemokraterna tog tidigt ett utskottsinitiativ om ett utökat och bättre anpassat stöd till civilsamhället. I februari 2021 fick man med sig ett enigt finansutskott på ett tillkännagivande. 

Altinget frågar V:s ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson om hon tycker att regeringens svar på tillkännagivandet har varit tillräckligt.

Ulla Andersson (V).
Ulla Andersson (V). Foto: Denny Lorentzen

– Inte helt, nej. Om det behövs så borde man skjuta till mer pengar. Jag inte har fått några nya påstötningar från civilsamhället, men pandemin har pågått en lång tid nu och de medel som hittills har skjutits till har tagit lång tid att få loss. Och regeringen har behövt påstötningar från riksdagen.

Planerar ni att ta frågan vidare?

– Vi kommer att göra en sammanvägning och se om vi behöver gå vidare, säger Ulla Andersson till Altinget.

Nämnda personer

Jeanette Gustafsdotter

Ersättare, kulturnämnden Stockholms stad.
Jur. kand i medierätt (Uppsala uni., 1992), journalistexamen (Mittuniversitetet, 1993)

Janine Alm Ericson

Riksdagsledamot (MP), ekonomisk-politisk talesperson och talesperson för bistånd och pensioner
Studier i statsvetenskap, nationalekonomi, freds- och konfliktkunskap

Ulla Andersson

Tidigare riksdagsledamot (V)
Förskollärare (Högskolan i Gävle)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget