Krångliga journalsystem drabbar både patienter och läkare

Region efter region har misslyckats med att införa nya journalsystem på ett patientsäkert och användarvänligt sätt. Nu är det hög tid att regionerna lyssnar på läkare och övrig sjukvårdspersonal. De medicinska behoven för personal och patienter behöver stå i centrum när journalsystem utformas och införs i sjukvården.

Administrativt krångel minskade patientbesöken

Nyligen avslöjade Sveriges Radio P4 att kända risker har hållits hemliga när de nio regionerna i samarbetet Sussa samverkan upphandlade journalsystemet Cosmic. Den negativa nyheten är bara den senaste i raden.

Listan på regioner som har allvarliga problem med nya journalsystem är lång. Problemen handlar i huvudsak om att systemen inte är anpassade till vårdpersonalens och patienternas verklighet. I Region Dalarna, Gävleborg, Halland, Norrbotten, Sörmland och Västerbotten har införandet av Cosmic under 2024–2025 medfört att tiden för administrativt arbete ökat så pass mycket för läkare att regionerna har tvingats att minska antalet patientbesök.

Västra Götalandsregionen försökte i november 2024 införa journalsystemet Millennium – trots att fackliga representanter gång på gång hade påtalat bristerna i patientsäkerhet och användbarhet. Regionen hann knappt sjösätta det nya systemet innan ledningen var tvungen att backa. Strategin skrotades slutgiltigt i februari i år, och osäkerheten är stor inför framtiden.

Haveriet i Västra Götalandsregionen hindrar dock inte Region Skåne från att framhärda i sitt försök med samma journalsystem, men med ändrat namn. De tester som har genomförts i Region Skåne ger en stark indikation på att den administrativa tiden för läkare och övrig vårdpersonal kommer att öka efter implementeringen. Det vore förödande. Läget är redan minst sagt ansträngt.

Enkla fel kan få livsavgörande konsekvenser

Nu måste regionerna, med intresseorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) i spetsen, ta till sig synpunkterna. Läkare måste få tillräckligt med tid att träffa patienter och fatta välgrundade beslut. Det är inte rimligt att regioner inför nya system som motverkar det mest grundläggande i sjukvården.

När nya journalsystem utformas, införs och anpassas måste användbarhet, patientsäkerhet och arbetsmiljö vara ledstjärnor. Medicinska kriterier måste vara styrande, snarare än ledningarnas önskan om att få ut vårddata och statistik.

Journalen ska vara ett smidigt hjälpmedel i vardagen – inte skapa frustration och dålig arbetsmiljö

Journalsystemen måste vara intuitiva och tidseffektiva. Risken att enkla fel i systemen får livsavgörande konsekvenser måste elimineras. Det måste vara lätt att få en överblick i journalen. Läkare måste få använda medicinskt fackspråk och kunna skriva även mer tillfälliga anteckningar, till exempel arbetsdiagnoser.

Att journalsystem orsakar arbetsmiljöproblem måste tas på allvar. Vi i Sjukhusläkarna vill därför att den digitala arbetsmiljön ska vara en fast punkt vid skyddsronder på arbetsplatser inom vården.

Svensk sjukvård behöver en användarvänlig digital infrastruktur i hela landet med journalsystem som kan kommunicera sömlöst. Journalen ska vara ett smidigt hjälpmedel i vardagen – inte skapa frustration och dålig arbetsmiljö.

Ge läkare större inflytande vid upphandling av IT-system

Sjukhusläkarna kräver:

• mer tid till sjukvårdens kärnuppdrag – administration ska vara en stödfunktion.
• att staten tar fram en övergripande strategi – det krävs en nationell digital infrastruktur med journalsystem som kan kommunicera sömlöst.
• att användbarhet, patientsäkerhet och arbetsmiljö måste vara ledande kärnfrågor vid upphandling och implementering av nya digitala system i sjukvården.
• att kliniskt aktiva läkare alltid ska ha stort inflytande vid upphandling och införande av nya it-system i sjukvården.
• att läkare och övrig vårdpersonal får relevant utbildning i god tid innan nya system införs.