Debatt

Kör inte över markägarna när elnätet byggs ut

När elnätet byggs ut borde elledningarna grävas ned i stället för att bygga nya kraftledningsgator igenom det svenska landskapet. Det vore också rimligt att statens skogar och reservat användes för nya elledningar snarare än att belasta markägarna, skriver Sten Bergheden (M).

”Sverige måste stärka äganderätten och ta större hänsyn till att vi kan producera mer skog och mer mat på landets marker”.
”Sverige måste stärka äganderätten och ta större hänsyn till att vi kan producera mer skog och mer mat på landets marker”.Foto: Hasse Holmberg/TT
Sten Bergheden
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Nedstängningen av Ringhals reaktorer är en av orsakerna till vår stora elbrist i södra Sverige. Elbristen hämmar utvecklingen, begränsar företags tillväxt och har gjort oss mer beroende av importerad el. Regeringen borde ha agerat och sett till att reaktorerna i Ringhals hade kunnat drivas vidare. Regeringen försöker nu kompensera elproduktionsbortfallet med en utbyggnad av alternativ elproduktion och med nya ledningar för att flytta elen från norr till södra Sverige. Det kommer att innebära stora ingrepp i landskapet.

Ökat behov av elproduktion

En ökad vilja att elektrifiera mer och mer, inte minst fordonsflottan, innebär ett stort behov av mer elproduktion men också en ökad nätkapacitet. Bristen på nätkapacitet i Sverige är även den påtaglig och vi måste nu kraftfullt bygga ut elnätet för att klara framtidens elbehov. I omställningen krävs därför både mer elkraftsproduktion och en kraftfull utbyggnad av nätkapaciteten.

Normalt brukar nätbolagen planera behovet av elnätsutbyggnad och därefter försöka förankra nya dragningen med berörda kommuner, myndigheter och markägare. Men det stora problemet är att den part som borde vara starkast i dessa förhandlingar, nämligen markägaren, är den part som är svagast. Detta trots att äganderätten är grundlagsskyddad. Så även om samråd och annat sker enligt alla konstens regler så hamnar markägaren, trots grundlagsskyddet, i underläge mot nätbolagen och detta är inte acceptabelt.

Markägare missgynnas

Även om samråd och annat sker enligt alla konstens regler så hamnar markägaren, trots grundlagsskyddet, i underläge mot nätbolagen och detta är inte acceptabelt.

Under lång tid i Sverige har markinlösen varit ett billigt sätt för nätbolagen att överta rådigheten över andras marker. Med låga markersättningar kan nätbolagen bygga stora och breda ledningsgator genom landsbygden utan att behöva fundera på att begränsa markintrånget eller byta teknik till markkabel för att därmed minska markintrånget.

Självklart ser nätbolagen ingen anledning till att ändra på nuvarande regler då det är ett system som gynnar dem. Men breda ledningsgator och skyddsområden tar bort andra utvecklingsmöjligheter för landsbygden och minskar Sveriges produktionsyta för skogs- och livsmedelsproduktion. 

Här borde staten ta ett större ansvar och mer än tidigare planera för att också kunna bygga luft- och markledningar genom fler statliga skogar och reservat för att därmed minska påfrestningen för landets privata mark- och skogsägare. För i dag kan nätbolagen tvingas gå runt ett reservat och därmed drabba många fler privata markägare vid utbyggnaden av elnätet.

Stärk äganderätten

Skogen och marken är en viktig resurs i Sverige för att klara produktionen av skogsråvaror och mat. Sverige måste stärka äganderätten och ta större hänsyn till att vi kan producera mer skog och mer mat på landets marker. Därför behöver regeringen jobba mer med att Sverige gräver ner sina elledningarna i stället för att bygga nya kraftledningsgator igenom det svenska landskapet.

En starkare äganderätt och högre ersättningar vid intrång är nödvändig och nätbolagen borde likt i Danmark få hårdare och tydligare krav på sig att gräva ner fler nya ledningar och därmed verkligen minimera markintrången.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget