Kompetensbrist hotar effektiva insatser vid autism

Våren 2024 publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism, riktade till beslutsfattare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Vid autism rekommenderas två evidensbaserade insatser som baseras på tillämpad beteendeanalys. Det är en vetenskap med syfte att förstå och främja socialt, kommunikativt och praktiskt betydelsefulla beteenden inom olika livsområden.

Välutbildad personal saknas

För barn upp till fem års ålder förordar Socialstyrelsen mångsidiga intensiva beteendeinsatser, där individanpassat lärande av funktionella färdigheter är i fokus. Det kan handla om socialt samspel, lek, kommunikation, motorik och personlig hygien. För personer med utmanande beteende av sådan omfattning att det inverkar negativt på livskvalitet, välmående och/eller fysisk säkerhet är positivt beteendestöd högprioriterat för att förstå och förebygga dessa beteenden. Ett kommande vård- och insatsprogram för autism från SKR, riktat till både regionala och kommunala verksamheter, kommer i hög grad att baseras på Socialstyrelsens riktlinjer.

För att riktlinjerna ska nå praktiken krävs samverkan på flera nivåer. För närvarande finns hinder som rör resursfördelning, rollfördelning mellan region och kommun samt befintliga samverkansrutiner. Avgörande är dock att ha välutbildad personal som både har kunskap om autism och kompetens i att använda rekommenderade metoder.

Utan satsningar på kompetensutveckling blir Socialstyrelsens riktlinjer och SKR:s kommande program ogenomförbara.

Insatser baserade på tillämpad beteendeanalys är effektiva när de utförs korrekt. Om de inte genomförs på rätt sätt kan resultaten utebli och metoderna uppfattas som negativa och tekniska. Forskning i svensk förskolemiljö visar att handledares och utförares kunskapsnivå har en direkt inverkan på insatsernas kvalitet, vilket i sin tur påverkar resultatet. Trots att Socialstyrelsen pekar på behovet av ökad kunskap om autism saknas en konkret plan för kompetensutveckling inom tillämpad beteendeanalys.

Djupgående kunskap krävs

Att utföra tillämpad beteendeanalys är komplext och kräver djupgående kunskap och färdigheter. Yrket ”beteendeanalytiker” finns sedan länge i USA, som benämning för specialister på området. I Europa är yrket, med några undantag, inte erkänt på samma sätt. Däremot erbjuder många europeiska universitet högre utbildning inom tillämpad beteendeanalys.

I Sverige fanns universitetskurser inom tillämpad beteendeanalys och autism mellan 2004 och 2022 som avancerad vidareutbildning för till exempel logopeder, psykologer och specialpedagoger. Först vid Karolinska institutet och sedan vid Stockholms universitet. Många av kursdeltagarna har i dag handledande roller inom förskola, skola och habilitering. Flera har skrivit böcker i ämnet. För andra yrkesgrupper som i dag utför insatser inom tillämpad beteendeanalys (till exempel barnskötare, elevassistent, stödassistent) har det så vitt vi vet aldrig funnits någon formell TBA-utbildning i Sverige. Denna utbildningsbrist står i skarp kontrast till den ökande förekomsten av autismdiagnoser och Socialstyrelsens riktlinjer.

Räcker inte att följa riktlinjerna

Utan satsningar på kompetensutveckling blir Socialstyrelsens riktlinjer och SKR:s kommande program ogenomförbara. Många borde ha intresse av att utbildningar kommer till stånd, särskilt aktörer inom stat, region och kommun som ska implementera riktlinjerna. Det handlar inte bara om att följa riktlinjer, utan om att ge yrkesverksamma verktyg att göra en verklig skillnad för personer med stora behov.

Genom att satsa på utbildning kan vi skapa en framtid där insatser som är baserade på tillämpad beteendeanalys utförs på ett kvalitativt sätt som verkligen gynnar personer med autism. Nu behövs ökat engagemang från berörda aktörer och politiska initiativ.