"Kommunerna behöver samverka för att motverka social dumpning"

Peter Ehn
Utredare, Statskontoret

I media har så kallad social dumpning fått en hel del uppmärksamhet under det senaste året. Statskontoret har haft regeringens uppdrag att kartlägga företeelsen och föreslå åtgärder för att motverka den.

Social dumpning, eller aktiv medverkan som vi har valt att kalla företeelsen för att undvika det mot de utsatta personerna nedlåtande uttrycket ”dumpning”, är som vi definierar det när en kommun genom sitt agerande får en person med ekonomiskt bistånd att flytta till en annan kommun, utan att personen själv har uttryckt en tydlig vilja att flytta.

De hårdast drabbade

Vi har kunnat konstatera att många kommuner är utsatta för aktiv medverkan, men att det är främst i mindre kommuner med ansträngd ekonomi och sämre arbetsmarknadsförutsättningar som aktiv medverkan kan orsaka betydande problem, både för kommunen och för de personer som har förmåtts att flytta med hjälp av aktiv medverkan. De grupper som är mest utsatta för aktiv medverkan är nyanlända och personer med missbruk eller andra sociala problem.

Orsaken till aktiv medverkan

Aktiv medverkan är ett symptom på en problematik som berör flera viktiga politikområden, som bostadspolitik, socialpolitik, integrationspolitik och arbetsmarknadspolitik.

Peter Ehn
Utredare, Statskontoret

Vår kartläggning visar att den varierande tillgången på bostäder är den viktigaste orsaken till aktiv medverkan. Bostadsmarknaden präglas i dag av brist på bostäder i flertalet kommuner, men inte i alla. De bostäder som det framför allt är brist på är sådana som hushåll med låga inkomster eller hushåll som är beroende av någon form av bidrag från kommunen skulle behöva. Sådana bostäder går fortfarande att finna, men då är det ofta i mindre kommuner med en begränsad lokal och regional arbetsmarknad.

Våra förslag

Aktiv medverkan är ett symptom på en problematik som berör flera viktiga politikområden, som bostadspolitik, socialpolitik, integrationspolitik och arbetsmarknadspolitik. Det gör att det också är svårt att med enskilda förslag angripa aktiv medverkan. Exempelvis är situationen på bostadsmarknaden en avgörande faktor bakom företeelsen. Problemen där kan vi inte lösa med några förslag ämnade att motverka aktiv medverkan. Med den reservationen lämnar vi ett antal förslag som vi bedömer ändå kan bidra till att motverka och mildra konsekvenserna av aktiv medverkan.

Vi föreslår till exempel att regeringen ser över bosättningslagen för att öka enhetligheten i tillämpningen och ge bättre förutsättningar för nyanländas integration. Bakgrunden är att vissa kommuner bara erbjuder bostad för nyanlända under de två år då staten betalar ut etableringsersättning. Nyanlända som inte har lyckats hitta bostad under dessa två år är i akut behov av bostad och kan då med hjälp av hemkommunen förmås att flytta till en annan kommun.

Ett annat förslag är att Socialstyrelsen i sina allmänna råd förtydligar att kommunerna inte kan kräva att de personer som får försörjningsstöd måste söka bostad utanför kommunen, eftersom ett sådant krav strider mot socialtjänstlagen. En fjärdedel av de kommuner som svarat på vår enkät ställer i dag sådana krav.

Kommunerna måste samverka

Aktiv medverkan handlar ytterst om hur kommuner tar hand om sina mest utsatta invånare. Det är därför viktigt att kommunerna förbättrar sin samverkan för att motverka de problem som aktiv medverkan kan leda till. Vi föreslår därför att regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att initiera samverkan mellan kommunerna för att motverka aktiv medverkan. Uppdraget ska leda fram till länsvisa överenskommelser.