Kollektiva ledningar på väg ut

ANALYS. Riksdagens lösning med kollektiva ledningar för sina myndigheter har misslyckats. Fältet är nu öppet för att dra ned på antalet riksbankschefer och riksrevisorer.  

Det går inget vidare för riksdagens styrning av sina myndigheter. Två av de tre myndigheter som sorterar under riksdagen, Riksbanken och Riksrevisionen, ska genomgå omfattande översyner. Det är ett underbetyg av styrningen.

Men det är inte konstigt.  När riksdagen skapade sina myndigheter ritade man ledningsstrukturer för myndigheterna som aldrig testats tidigare. För Riksrevisionen innebar det att ledarskapet delas på tre. För riksbanken tog riksdagen i ännu mera, inte mindre än sex personer delar på ansvaret för vad Riksbanken gör och på vilket sätt

Hur kunde det bli så? Vissa myndigheter är för viktiga, demokratiskt sett, för att sorteras under ett departement och styras på det vanliga sättet, har riksdagen bestämt.

Ny maktfaktor

Bakgrunden för Riksbanken är att den före 1992 var en lydig knähund till regeringen och finansdepartementet. Instruktionen var tydlig under 1970- och 1980-talen: Håll kronans värde fast mot ett genomsnitt av andra valutor. När problem att försvara kronkursen uppstod – till följd av högre inflation än omvärlden – klev regeringen in och beslutade att devalvera kronan. Ordningen återställdes så att Riksbanken kunde hålla en ny fast kurs ytterligare några år.

Men de ekonomiska obalanserna blev för stora i början av 1990-talet och systemet brast i november 1992. Riksbanken förklarade att Sverige hade rörlig växelkurs. Riksbanken kom att bli en ekonomisk maktfaktor på ett helt annat sätt. Genom sin styrränta bestämde banken den slutliga efterfrågan i ekonomin.

Regeringen och riksdagen arbetade successivt fram ett nytt ramverk för penningpolitiken och 1999 började den nya riksbankslagen att gälla.

Bakgrunden för Riksrevisionen var krav på en från regeringen oberoende granskning av statens verksamhet. Efter politisk turbulens och flera utredningar slogs år 2003 Riksdagens revisorer samman med Riksrevisionsverket. På samma sätt som Riksbanken är Riksrevisionens verksamhet grundlagsskyddad.

Inget solostyre

När regeringen utredde hur myndigheterna skulle organiseras och styras fick ledningsformerna stort utrymme. Helt klart var att så starka och oberoende myndigheter inte skulle ledas av en ensam man eller kvinna. Någon form av kollektivt ledarskap som bidrar till att besluten blir väl genomlysta och förankrade ur olika perspektiv skulle vara modellen. Beslutsmässigt, om vilka granskningar som ska göras, eller vilken ränta som ska gälla, kan det vara bra. Men för att leda myndigheternas operativa arbete är det en minst sagt svår modell.

Riksbanken styrs av direktion med inte mindre än sex personer. Det finns visserligen bara en riksbankschef men hans (hittills har bara män varit chef för riksbanken) röst kan bli nedröstad av de övriga i direktionen.

Professorerna Marvin Goodfriend och Mervyn King gjorde för ett år sedan en översyn av Riksbanken på uppdrag av finansutskottet. Det är denna översyn som ligger till grund för hela den parlamentariska utredning av riksbankslagen som nu ska tillsättas.

Läs också: Riksbanken får hård kritik av internationella experter

Goodfriend och King ifrågasätter om det finns tillräckligt med arbete för att sysselsätta ledamöterna på heltid. De menar att det är orimligt att direktionen består av sex personer som har samma ansvar för den verkställande förvaltningen av Riksbanken. De föreslår att direktionen stöps om till ett penningpolitiskt råd som består av tre verkställande ledamöter, riksbankschefen och två vice riksbankschefer med ansvar för penningpolitik respektive finansiell stabilitet, samt tre icke verkställande ledamöter.

Det skulle alltså ”bara” vara tre chefer som sköter bankens verksamhet.

Frågan ligger hos Per Bolund

Finansutskottet tar inte ställning i den frågan. Men det lär säkert bli ett av uppdragen till den parlamentariska utredning som ska tillsättas. Det är finansmarknadsminister Per Bolund (MP) som har hand om den frågan. På finansdepartementet snickrar man på direktiven och man vill inte berätta när direktiven kan tänkas vara klara. Eftersom det är en parlamentarisk utredning och det handlar om en av riksdagens myndigheter ska alla partier säga sitt om direktiven och då tar det längre tid än normalt.

Översynen av Riksrevisionen går däremot en annan väg. Konstitutionsutskottet, KU, har bestämt att det är Riksdagsstyrelsen som ska ansvara för översyn av Riksrevisionen. Riksdagsstyrelsen är ett beslutsorgan som består av bland andra talmannen och gruppledarna i riksdagen

Antalet riksrevisorer, på samma sätt som antalet riksbankschefer bli en del i uppdraget i utredningen.

Ordningen ska bestå

Konstitutionsutskottet har dock bestämt att i ett första led ska ordningen med tre riksrevisorer bestå. Anledningen är praktisk. KU håller just nu på att rekrytera tre nya riksrevisorer. Om potentiella riksrevisorer misstänker att chefstrion ändras lär rekryteringsprocessen bli svårare. KU:s lösning är att utredningen bestämmer att ordningen med tre chefer inte längre ska regleras i grundlag utan i vanlig lag. Då kan det gå relativt snabbt för politikerna att i framtiden besluta om en ändrad ordning.

Det som har diskuterats är att stärka en av revisorernas ställning betydligt så att han eller hon får ett tydligt ansvar som myndighetschef.  KU har bestämt att utredningen ska överväga en ordning liknande den för JO, med en chefsjustitieombudsman.

Tilltron till kollektiv styrning av myndigheter verkar därmed vara över.

Forrige artikel Krav på att frysa förhandlingar med Turkiet Næste artikel Facklig kritik mot kvotering