Debatt

"Kemikalieskatten – grönklädd skatt på jobb och företagande"

DEBATT. Regeringens planerade höjning av kemikalieskatten på elektronikvaror slår hårt mot svenska företag samtidigt som de positiva effekterna av skatten är mycket diffusa, skriver Svensk Handels Mats Hedenström och Magnus Nikkarinen.

Magnus Nikkarinen och Mats Hedenström, Svensk Handel.
Magnus Nikkarinen och Mats Hedenström, Svensk Handel.Foto: Svensk Handel
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Mats Hedenström, näringspolitisk chef Svensk Handel
Magnus Nikkarinen, hållbarhetsansvarig Svensk Handel

Handeln står mitt i en intensiv strukturomvandling där konkurrensen är stenhård. Kemikalieskatten riskerar att bli nådastöten som tvingar elektronikbutiker på glesbygden att slå igen. Det borde framförallt ligga i Socialdemokraternas och Centerpartiets intresse att stoppa den aviserade höjningen och låta förslaget utredas ordentligt.

Var fjärde elektronikbutik har stängt

Svenska handlares försäljningen av mobiltelefoner, datorer och spelkonsoller drabbas om regeringen gör verklighet av förslaget att höja kemikalieskatten med ytterligare 30-40 procent. Skatten, som är viktbaserad, innebär exempelvis att ett Sony Playstation 4 som väger 3,3 kilo får ett prispåslag på 550 kronor. Handeln befinner sig i en stor omställning som drivs av snabbt växande digitalisering och ökad internationell konkurrens. Var fjärde elektronikbutik har tvingats stänga igen de senaste sju åren. Expert, PC City och Onoff är några exempel på butiker som har lagt ned. Den hårda konkurrensen gör det omöjligt för elektronikhandeln att höja priserna för att kompensera för regeringens skattehöjning.

Det riktigt stora problemet med kemikalieskatten är att den enbart drabbar svenska butiker och e-handelsföretag. Svenska konsumenter kan fortsätta att e-handla från utländska aktörer som är fredade från skatten. Enligt en rapport från HUI Research väntas försäljningsbortfallet från svensk detaljhandel uppgå till sex miljarder kronor, samtidigt som e-handeln från utlandet kommer att öka. En nationell skatt biter inte när kunden handlar alltmer internationellt. Istället blir kemikalieskatten en straffbeskattning på de svenska elektronikföretag som ofta är ett föredöme i hållbarhetsfrågor. Paradoxen blir att fler okontrollerade och osäkra elektronikvaror från utländska aktörer hamnar hos svenska konsumenter.

Det är med andra ord många unga som får sina jobbchanser grusade när regeringen genomför grönt förklädda skattehöjningar på företagande och jobb. 

Är det ändå inte bra att kemikalieskatten hindrar att farliga kemikalier sprids, kan man då fråga sig. Intentionen må vara god men problemet är att det inte finns några vetenskapliga studier som visar att det flamskyddsmedel som skatten vill komma åt, kan spridas till hemmet vid användning. Dessutom arbetar producenterna redan målmedvetet för att byta flamskyddsmedel där det är möjligt, men det kan aldrig ske på bekostnad av ökad brandrisk.

Svensk skatt enbart symbolpolitik

Sverige står för försumbara 0,4 procent av världens användning av elektronikprodukter. Teknikjättar som Apple och Samsung kommer inte att producera nya mobiltelefoner enbart för den svenska marknaden. Införandet av kemikalieskatten blir därför mer symbolpolitik än miljöpolitik. Vill svenska politiker få till verklig förändring borde de åtminstone införa skatten på EU-nivå.

De politiker som lockas av kemikalieskatten för att utöka skatteunderlaget torde också bli besvikna. Förra året räknade regeringen med att skatten skulle ge 2,4 miljarder. Skatteverkets siffror visar att det verkliga resultatet blev 1,4 miljarder. Räknas de indirekta effekterna, från utebliven moms och minskad bolagsskatt, med blir nettotillskottet till statskassan endast några hundra miljoner.

2000 jobb i fara

Den svenska detaljhandelns kraft som jobbskapare påverkas också negativt av skatten. Handeln skapar många vägar in på arbetsmarknaden för unga och var femte ungdom som har ett jobb att gå till arbetar i handeln. En höjning av kemikalieskatten innebär att upp till 2 000 jobb går förlorade i den svenska handeln.

Det är med andra ord många unga som får sina jobbchanser grusade när partierna inom ramen för januariavtalet genomför grönt förklädda skattehöjningar på företagande och jobb. Det är framförallt förvånande att Socialdemokraterna och Centerpartiet lättvindigt viftar bort frågan. De borde noga utreda kemikalieskattens konsekvenser innan skatten höjs ytterligare – inte minst för att värna glesbygdshandeln.

Dokumentation

Den gröna skatteväxlingen – läs tidigare debattinlägg:

"Nya kraftvärmeskatter hotar storstädernas utveckling"
På kort tid ökar regeringen beskattningen på kraftvärme samt drar undan incitament för ny kraftvärme. Detta äventyrar det lokala kapacitetstillskottet i elnäten och kan skapa ett akut läge med totalstopp för nyanslutningar till elnätet och ökade utsläpp, skriver vd:arna för Energiföretagen Sverige, Stockholm Exergi, Göteborg Energi och Eon Sverige.

"Fem klimatskadliga subventioner som bör tas bort"
Naturskyddsföreningen
 presenterar fem klimatskadliga subventioner som kan tas bort i höstbudgeten, bland annat stödet till fossilt bränsle i industrin, avsaknaden av bränsleskatter för inrikesflyget och föråldrade system för reseavdrag och bilförmån. Att åtgärda dessa kan utgöra stommen i den aviserade skatteväxlingen på 15 miljarder kronor i Januariavtalet, skriver ordförande Johanna Sandahl.

"Därför innebär regeringens dieselförslag ökad klimatpåverkan"
Med ena handen uppmuntrar regeringen industrin att ställa om och hitta långsiktigt hållbara vägar för fossilfrihet. Med andra handen fäller man krokben för den utvecklingen, skriver Per Ahl, vd för gruvnäringens branschorganisation Svemin.

Mer om regeringens förslag
Läs regeringens promemoria med förslag på skatteändringar Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik.

Promemorian har just varit ute på remiss, skatteändringarna föreslås att träda i kraft den 1 augusti i år.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00