KD: Tre viktiga sätt att lösa lärarbristen

REPLIK. Det är av yttersta vikt att på allvar ta tag i lärarbristen. Ett sätt är att underlätta för akademiker som vill bli lärare, skriver Gudrun Brunegård (KD).  

Gudrun Brunegård (KD)
Utbildningspolitisk talesperson


Jag är en av de riksdagsledamöter som följde en lärare under en arbetsdag för några veckor sedan. Jag mötte engagerade lärare med fint samspel och ömsesidig respekt med eleverna och med ordning och arbetsro både i klassrum och korridorer.

Så är dock inte alltid fallet. Villkoren kan skifta högst väsentligt beroende på vilken skola eller vilken kommun man arbetar i. Så ska det inte vara.

Godkända betyg viktig skyddsfaktor

Elever och skolpersonal ska kunna lita på att de har likvärdiga och rättvisa arbetsvillkor. Det ska inte bero på vilken kommun man går i, om behov och resurser står i samklang. Jag är beredd att arbeta för en starkare statlig styrning, med en övergripande statlig finansiering och uppföljning.

Läraren är den viktigaste professionen för att ge eleven förutsättningar att lära sig det han eller hon behöver för att få godkända betyg. Att gå ut skolan med godkända betyg är i sin tur den viktigaste skyddsfaktorn mot senare utanförskap, både vad gäller arbetslöshet som psykisk ohälsa och kriminalitet.

Tre huvudspår

Det är därför av yttersta vikt att på allvar ta tag i lärarbristen. Det räcker inte att öka antalet platser i lärarutbildningen, med tanke på att söktrycket är så lågt att alla kommer in, vare sig de har förutsättningar att klara utbildning och jobb eller inte. I stället behövs andra vägar. Jag ser tre huvudspår:

1. Ta vara på befintliga lärare

Satsa på de lärare som redan finns och ge dem bättre förutsättningar. Lärare är den viktigaste yrkeskategorin för elevens lärande.

I Sverige har elever färre lärarledda lektioner än i många andra länder och dessutom färre skoldagar per läsår. Läraren måste få mer tid att undervisa och befrias från onödig administration.

Andra personalkategorier behövs för att frigöra lärartid, så att läraren får ägna sig åt undervisning. Lärarassistenter och elevhälsoteamet är sådana kompetenser. Lärare behöver även få möjlighet till fortbildning.

Lärare som hoppat av behöver lockas tillbaka, och känna att deras erfarenheter och kompetens efterfrågas – och att skälen till att de en gång lämnade yrket åtgärdas. En sådan del kan vara att ge lärare bättre redskap att skapa ordning och arbetsro, både i form av regelverk och evidensbaserade metoder.

2. Förenkla steget 

Underlätta för akademiker att bli lärare. I skolan finns i dag ett stort antal lärarvikarier, som kan skolan inifrån. Många av dem har redan akademiska betyg, men saknar några kurser för att få full behörighet.

Dessa står redan nära. Om de kan stimuleras att komplettera sina examina och bli legitimerade lärare har man kommit långt.

Även personer inom andra akademiska yrken borde på ett enklare sätt än i dag kunna växla över till läraryrket genom att komplettera med pedagogik, metodik och didaktik för att få full lärarbehörighet.

3. Olika karriärvägar

För att öka attraktiviteten i läraryrket behöver även olika karriärvägar stakas ut, som förstelärare, lektorat och genom att öppna vägar för skolnära forskning. Det skulle bidra till att höja statusen i läraryrket och motivera fler toppstudenter att söka till yrket.

Kunskapsskola för livet

Det finns inte en standardlösning på lärarbristen. Det behövs en hel palett. Men skolan har en nyckelroll för att ge varje elev den kunskap som behövs för att komma vidare i livet och utvecklas till sin fulla potential.

Ingen elev ska hållas tillbaka och ingen ska lämnas efter. Det är min och Kristdemokraternas drivkraft i arbetet för en kunskapsskola för livet.

Forrige artikel Professor: Återvinn när alla andra alternativ är uttömda Professor: Återvinn när alla andra alternativ är uttömda Næste artikel Sjöfartsverket: Sjöfarten central för att minska utsläppen Sjöfartsverket: Sjöfarten central för att minska utsläppen