Debatt

KD: Rucka inte på rätten att välja skola

DEBATT. Rätten till religionsfrihet är stadgad i Europakonventionen. I stället för att kränka den rätten genom att förbjuda konfessionella skolor vill Kristdemokraterna utöka Skolinspektionens befogenheter, skriver Gudrun Brunegård (KD). 

Regeringens utredare Lars Arrhenius lämnar över utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet till utbildningsminister Anna Ekström (S).&nbsp;<br>
Regeringens utredare Lars Arrhenius lämnar över utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet till utbildningsminister Anna Ekström (S). 
Foto: Marko Säävälä/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Gudrun Brunegård (KD)
Riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson

Kristdemokraterna ser allvarligt på regeringens ambition att införa etableringsstopp mot konfessionella friskolor. Ett sådant riskerar att allvarligt kränka religionsfriheten. Det är fel metod för att komma tillrätta med de avarter som avslöjats.

Läs också

Används som tillhyggen

Strax före jul stängde Skolinspektionen en skola i Göteborg där ledning och vissa lärare hade kopplingar till våldsbejakande islamism. Det finns också uppgifter om skolor som bryter mot Skollagens krav på objektiv och allsidig undervisning.

Flera av dessa har inte varit registrerade som konfessionella friskolor. Ändå använder regeringen och stödpartierna dessa exempel som tillhyggen i debatten, trots att den absoluta merparten konfessionella friskolor sköter sig och har goda resultat.

Juridiska betänkligheter

Läroplanen slår vidare fast att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Konfessionella inslag ska ligga åtskilt från undervisningen och vara frivilliga för eleverna. Detta är fullt tillräckligt.

Gudrun Brunegård (KD)
Utbildningspolitisk talesperson

För några veckor sedan överlämnades utredningen om etableringsstopp för konfessionella friskolor. Utredaren pekar på starka juridiska betänkligheter med hänvisning till internationella konventioner som Sverige undertecknat.

"Fel" trosbekännelse

Efter ett av världshistoriens mest förödande krig undertecknades Europakonventionen år 1950. Den lagstadgar FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som framhåller ”hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt att tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmänordning och allmän välfärd”.

Behovet var påtagligt, i skuggan av hur totalitära regimer med hjälp av fasansfullt våld, utan respekt för människoliv, försökt utplåna människor som hörde till ”fel” etnisk grupp, trosbekännelse eller politisk uppfattning.

Rätten till undervisning

Konventionen stadgar envars mänskliga rättigheter. Bestämmelserna gäller bland annat rätten till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

Denna rätt infattar frihet att byta religion eller övertygelse och frihet att utöva sin religion eller övertygelse genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. Den omfattar även rätten att inte ha någon religion.

Europakonventionens tilläggsprotokoll artikel två lyder: ”Ingen må förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet staten kan påtaga sig i fråga om uppfostran och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse”.

Icke-konfessionell undervisning

Sverige har en skollag som ska följas. I läroplanen framgår vilken ideologisk och värderingsmässig grund svensk skolundervisning vilar på. ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.”

Läroplanen slår vidare fast att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Konfessionella inslag ska ligga åtskilt från undervisningen och vara frivilliga för eleverna.

Stärk Skolinspektionen

Detta är fullt tillräckligt. I stället för att kränka rätten att välja skola efter övertygelse vill Kristdemokraterna utöka Skolinspektionens befogenheter. Med tätare inspektioner och möjlighet till oanmälda besök förbättras möjligheten att ringa in skolor som inte följer skollag och läroplan. På så sätt kan skolor som inte sköter sig lättare stängas.

Men de mänskliga rättigheterna, inklusive religionsfriheten och rätten att välja skola efter övertygelse, det ruckar vi inte på.

Dokumentation

Läs tidigare inlägg i debatten: 

Friskolornas riksförbund: Släpp idén om etableringsstopp

Ett etableringsstopp för konfessionella skolor riskerar att leda till diskriminering och extremism. Att förbjuda en hel kategori skolor baserat på enskilda problem är dessutom varken rättssäkert eller genomförbart, skriver Ulla Hamilton. 

Kakabaveh: Gamla Alliansen måste stoppa de religiösa friskolorna

Alla barn ska kunna känna sig som en del av det svenska samhället när de är i skolan. Jag vädjar till de gamla Allianspartierna att ställa sig bakom ett förbud mot religiösa skolor. Det skriver riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (-).


Nämnda personer

Gudrun Brunegård

Riksdagsledamot (KD), biståndspolitisk talesperson, ledamot i partistyrelsen
Fil. kand i engelska (Högskolan i Växjö, 1996), distriktssköterska (Högskolan i Kalmar, 1998)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00