Ingen enighet om varken Gaza eller Ukraina på helgens ministermöte

När mötet avslutades på lördagseftermiddagen fick dock EU:s utrikeschef Kaja Kallas medge att det inte gått att hitta en majoritet ens för att stoppa delar av avtalet.

– Medlemsländerna är oense om hur man ska få den israeliska regeringen att ändra kurs. Alternativen är tydliga och ligger på bordet. Men alla medlemsländer är inte med på tåget, sade Kaja Kallas.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard beklagar situationen.  

– Det är ett svaghetstecken hos EU att vi inte förmår samla oss när vi ser en sådan fruktansvärd situation, sade hon till Ekot. 

Tar tid att vända utvecklingen

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen, som stod värd för mötet, förnekade dock att han skulle vara besviken över resultatet av mötet.

– Jag är inte besviken över dagens resultat, för det här var ett informellt möte. Och beslut fattas aldrig i informella möten, påpekade den danske utrikesministern.

Han bedömde att allt fler länder kan se att EU måste göra något åt Israel. Och då är det Danmarks uppgift som ordförandeland i EU att vända utvecklingen i den riktningen. Men det tar tid, påpekade Lars Løkke Rasmussen.

Ett särskilt ansvar

Ett av de länder som vid lördagens möte blockerade tanken på att avsluta handelssamarbetet med Israel var Tyskland.

– Ni måste alltid komma ihåg att vi tyskar har ett särskilt ansvar gentemot den judiska staten Israel. Inget annat land har begått mer brott mot det judiska folket än det tyska folket. Man kan inte förvänta sig att Tyskland ska vara först med att kritisera Israel. Vi kommer förmodligen att vara de sista, sade Tysklands utrikesminister Johann Wadephul under utrikesministrarnas möte till Danmarks Radio.

Ingen diskussion om säkerhetsgarantier

Situationen i Gaza var egentligen bara den näst sista punkten på utrikesministrarnas möte, gömd under den breda titeln "Situationen i Mellanöstern".

Det danska EU-ordförandeskapet och Kaja Kallas hade satt EU:s fortsatta påtryckningar på Ryssland högst upp på dagordningen för mötet, som var en förlängning av ett möte mellan EU:s försvarsministrar på fredagen i Köpenhamn.

Här hade Kaja Kallas skjutit diskussionen om europeiska soldater på marken i Ukraina direkt efter ett eventuellt fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina åt sidan genom att hänvisa till att det var en diskussion som tillhörde den så kallade ”koalitionen av villiga”, som består av ett stort antal EU-länder samt länder som USA, Kanada och Turkiet.

Det är här de diskuterar vad som exakt kommer att hända om eller när Putin och Ukrainas president Zelenskyj når en överenskommelse om ett fredsavtal eller vapenvila.

Kaja Kallas tyckte också att diskussionen var förhastad, eftersom Putin inte ens har gått med på att träffa Zelenskyj alls.

Vill inte ha fred

Därför ville Danmark och Kaja Kallas på lördagen hellre prata med EU:s utrikesministrar om hur EU kan sätta ytterligare ekonomisk press på Ryssland för att över huvud taget få dem till förhandlingsbordet.

– Ryssland vill inte ha fred just nu. Det är ganska klart. Därför måste vi öka pressen på dem, sade Kaja Kallas på fredagen efter mötet med försvarsministrarna.

Det skulle kunna vara genom att använda de drygt 200 miljarder euro som EU-länderna har beslagtagit från ryssarna som påtryckningsmedel.

Hålla landet ekonomiskt flytande

En rad nord- och östeuropeiska länder har under lång tid argumenterat för att pengarna ska betalas ut till ukrainarna. De skulle sedan kunna använda dem för att täppa till hålet i statskassan och köpa fler vapen i väst.

Ukraina riskerar att stå inför ett budgetunderskott på 8 miljarder euro 2026. EU:s ledare letar därför efter nya möjligheter att hjälpa landet att hålla sig ekonomiskt flytande.

– Jag är frustrerad över att EU inte kan fatta beslut om de frysta medlen så att Ukraina kan använda dem, sade utrikesminister Maria Malmer Stenergard på väg in till mötet på lördagen, där en och en halv timme var avsatt för att specifikt diskutera ämnet.

Särskilt utsatta

Belgiens utrikesminister Maxime Prévot påpekade att det inte är lagligt att konfiskera pengarna och ge dem vidare till ukrainarna.

Pengarna är frysta och när kriget är över måste Ryssland få tillbaka dem. Men bara om de har betalat krigsskadestånd till Ukraina innan dess, enligt länder som Tyskland, Frankrike och Belgien.

Den senare är särskilt utsatt för de legala och finansiella riskerna eftersom Euroclear har sin hemvist i landet. Det är finansinstitutet som innehar majoriteten av de beslagtagna ryska tillgångarna.

Under 2024 enades G7-länderna om att kanalisera totalt 45 miljarder euro till Ukraina. Det var vinster som genererades genom att investera tillgångarna, medan de underliggande tillgångarna inte påverkades.

Återvände till Ryssland

Kaja Kallas anser att det är mycket viktigt att Europa kommer överens om vad man ska göra med de ryska tillgångarna den dag Ryssland och Ukraina inte längre är i krig.

– Vi måste ha en exitstrategi. Vi kan omöjligen föreställa oss att om det blir en vapenvila eller ett fredsavtal, att dessa tillgångar kommer att ges tillbaka till Ryssland om de inte har betalat för sitt krigsskadestånd, sade Kaja Kallas inför mötet, som Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha deltog i via videolänk.

Efter mötet fick Kaja Kallas medge att det fortfarande råder oenighet mellan medlemsländerna.

– Det var en väldigt bra och innehållsrik diskussion. Vi behövde höra argumenten från alla sidor. Diskussionen kommer att fortsätta, var den korta sammanfattningen från Kaja Kallas till pressen efter mötet.

Kommer förlora förtroendet

Paradoxalt nog tog diskussionerna om Israel och Ryssland så mycket plats att utrikesministrarna inte hann fram till den sista punkten på mötets dagordning.

Det handlade om hur EU kan gå mot att fatta fler majoritetsbeslut på det utrikespolitiska området. Så att ett land inte kan lägga in veto mot ytterligare sanktioner mot till exempel Ryssland eller Israel.

– EU:s medborgare kommer att förlora förtroendet för EU om vi inte också kan genomföra besluten, sade Kaja Kallas. 

Artikeln är översatt och omarbetad från Altinget.dk.