Idrott för unga kan vara billigt även utan fritidskortet

Riksidrottsförbundet, RF, presenterade i december 2024 en rapport där organisationen hade kartlagt kostnader för barn och ungas deltagande i idrott. Rapporten visar att barn och ungas idrottade kostar ungefär 9400 kronor per år, en betydande summa för många hushåll. Kostnaderna har också ökat kraftigt de senaste åren. Det finns stora variationer mellan olika idrotter och tennis, ishockey och ridsport stack ut som särskilt dyra. Men även idrotter som basket, kampsport, gymnastik och friidrott kostar mellan 5000-7200 kronor per barn och år.

Vi vet att fysisk aktivitet är viktigt för barn och unga. Samtidigt ser vi att fysisk aktivitet och rörelse minskar bland barn och unga, och särskilt inom socioekonomiskt utsatta grupper. Höga kostnader för barns idrottande är inte den enda förklaringen till minskad fysisk aktivitet, men utgör ett av flera hinder för barn och ungas deltagande i föreningslivet.

Men idrott för barn och unga behöver inte kosta mycket. I BK Malmö, en nystartad basketförening i Malmö, försöker vi visa hur idrottsverksamhet för barn och unga kan bedrivas till så låga kostnader som möjligt för medlemmarna. Det enda medlemmar i vår förening måste betala är en årlig medlemsavgift på 250 kronor. För det får barn mellan 4-12 år träna basket 1-2 gånger i veckan, 40 veckor per år, och delta i matcher flera gånger per termin. Föreningen tillhandahåller basketbollar och matchkläder och det enda som krävs utöver medlemsavgiften är ett par gymnastikskor, vilket alla barn ändå behöver för skolidrotten.

 Vi har gått plus varje år

Trots vår låga medlemsavgift och trots att vi inte har några träningsavgifter har vi sedan föreningen startade 2021 gått plus varje år. Hur är det möjligt? Det beror bland annat på följande:

1. Malmö stads nolltaxa och offentliga bidrag. Bidragsberättigade föreningar i Malmö kommun, betalar ingenting för att nyttja kommunens idrottshallar. Vi, och de flesta andra idrottsföreningar, betalar alltså inget för lokalerna. Verksamhet för barn och unga får bidrag från såväl kommunen som staten. Malmö stad ger stöd per barn och aktivitet och föreningen får även ett årligt verksamhetsstöd. Utöver får idrottsföreningar så kallade LOK-stöd från Riksidrottsförbundet.
2. Fokus på verksamhet för barn upp till 12 år. Som Riksidrottsförbundets rapport lyfter fram ökar kostnaderna för barns idrottade i takt med att de blir äldre. Det gäller även för föreningarna. Kostnader för att, till exempel, arrangera matcher och delta i tävlingar är betydligt högre för äldre barn. Genom vårt fokus på breddverksamhet för barn håller vi nere våra kostnader.
3. Ideellt engagemang och frivilliga bidrag. Sist men inte minst vill vi lyfta fram det ideella engagemanget bland föreningens styrelse, ledare och föräldrar. Ingen i föreningen får betalt utan alla engagerar sig helt ideellt vilket är helt avgörande för att hålla nere kostnaderna. Det ideella engagemanget skapar också en stark gemenskap i föreningen. Medlemmar som har möjlighet att bidra ekonomiskt till föreningen kan ge frivilliga bidrag i samband med att de betalar medlemsavgift.

Regeringens planerade fritidskort är ett lovvärt initiativ, men kommer knappast leda till några större effekter på barns deltagande i föreningslivet. Rapporten från Riksidrottsförbundet visar är kostnaderna för barns idrottande många gånger högre än det tänkta beloppet för fritidskortet.

Det stora jobbet för att sänka den ekonomiska tröskeln måste därför göras av föreningarna.

Trösklarna måste sänkas

Det är krångligt och krävande att starta en ny förening, särskilt om man vill uppfylla kraven för att ta emot offentliga bidrag.

Men som rapporten också belyser så finns det andra trösklar för barns deltagande i idrottsverksamhet. Det finns en tydlig socioekonomisk gradient där exempelvis barn i utsatta områden och barn till föräldrar med lägre utbildning är underrepresenterade i föreningsidrotten. BK Malmö samarbetar nära med skolan för att minska avståndet mellan barns skolgång och deras fritidsaktiviteter. Vi är övertygande om att ett bättre samarbete mellan skolan och idrottsrörelsen kan bidra till att öka deltagandet i föreningsidrott för barn och unga och vi uppmuntrar kommuner, rektorer och föreningar att hitta vägar för närmare samarbeten, inte minst i utsatta områden.

Riksidrottsförbundet och de lokala idrottsförbunden har också en viktig uppgift i att bidra till att sänka trösklarna för att starta nya idrottsföreningar. Det är krångligt och krävande att starta en ny förening, särskilt om man vill uppfylla kraven för att ta emot offentliga bidrag. Givetvis ska det ställas krav på föreningar som tar emot offentliga bidrag, men det gör det svårt för mindre föreningar som inte har möjlighet att ha exempelvis anställda administratörer, att vara verksamma på rimliga villkor. Kraven driver också kostnaderna för föreningarna vilket i sin tur riskerar leda till ökade medlems- och träningsavgifter.

BK Malmö har visat att idrott för barn inte måste kosta mycket för hushållen. Det kommer att fortsatt vara en ledstjärna i vårt arbete för att bidra till basketsporten i Malmö.