”I en nära framtid blir Östersjön ett Natohav”

BRYSSEL. Putins erövringskrig mot Ukraina har sparkat igång en historisk upprustning längs Natos östliga flank. I och med Sveriges och Finlands förväntade medlemskap skulle hela den nordiska regionen runt Östersjön ingå i försvarsalliansen. Men balterna fruktar ändå att det är för lite och för sent.

USA:s president Joe Biden tog emot Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och Finlands president Sauli Niinistö dagarna efter att Sverige och Finland lämnade in sina respektive Natoansökningar.
USA:s president Joe Biden tog emot Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och Finlands president Sauli Niinistö dagarna efter att Sverige och Finland lämnade in sina respektive Natoansökningar. Foto: Andrew Harnik/AP, TT

– Här i landet pratar vi inte om vad som händer om ryssarna invaderar oss – utan om vad vi ska göra när de invaderar oss, säger Martin Hurt.

Den före detta Nato-diplomaten och tjänstemannen på Estlands försvarsdepartement jobbar i dag på det internationella centret för försvar och säkerhet (ICDS) i Tallinn. Han tvekar inte en sekund på att Ryssland en dag kommer att anfalla sina baltiska grannländer.

– Varför? För det har Ryssland alltid gjort. De har alltid velat ha mer makt och mer territorium, och det har i grunden inte förändrats. Det var bara något vi inbillade oss i några år när ryssarna var försvagade, säger han.

I Västeuropa skulle den estniske säkerhetsexpertens ord ha uppfattats som en skräckvision för några år sedan, eller kanske rentav bara för några månader sedan. Men i dag är det nog få som utan vidare törs avvisa Martin Hurts dystra profetia.

Det har den ryske presidenten Vladimir Putin sett till.

Efter Rysslands blodiga invasion av Ukraina som har kostat tusentals oskyldiga liv och skickat miljoner på flykt, står västs ledare ansikte mot ansikte med det otänkbara: Ett nytt erövringskrig i Europa anno 2022 – och en krossad säkerhetspolitisk världsordning.

Det har vänt upp och ner på de internationella organisationer som byggdes upp i ruinerna efter andra världskriget. Och det har tvingat EU och den transatlantiska försvarsalliansen Nato in i en ny era, där internationella handelsrelationer bryter ihop, energipriserna exploderar och upprustningen vid de östra gränserna är på väg tillbaka till nivåerna under kalla krigets dagar.

Under de sista dagarna i juni var ledare från de 30 Nato-länderna samlade till ett toppmöte i Madrid. Här satte de i gång med en dramatisk förändring av militäralliansen, som ska skydda väst mot växande hot från både Ryssland och Kina.

Före toppmötet varnade Kaja Kallas, Estlands statsminister, för att hennes land trots Nato-medlemskap kommer att ”raderas från kartan”, om Ryssland skulle anfalla i dag.