Debatt

Höghastighetsbanan är ett hot mot djur och natur, Eneroth

Nyttan med regeringens planerade höghastighetsbana är försumbar, medan skadan för landskap, människor och rödlistade arter är stor. Det skriver flera skånska byalag och föreningar genom Inger Björck och Torsten Werner.

”Eneroth säger ingenting om att tysta naturrum i landsortskommuner kommer att bli utsatta för kraftigt buller från den nya stambanan”.
”Eneroth säger ingenting om att tysta naturrum i landsortskommuner kommer att bli utsatta för kraftigt buller från den nya stambanan”.Foto: Jessica Gow/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Matteröds Byalag
Möllerikeföreningen
Styrelsen Billinge Byalag
Privatpersoner genom Inger Björck och Torsten Werner, Billinge 

Satsningen på nya stambanor utgör en av landets största investeringar, där nya banor för höga hastigheter planeras mellan Göteborg-Stockholm, och Malmö-Stockholm. Kostnaden är uppskattad till 325 miljarder kronor men en total kostnad ligger sannolikt närmre 500 miljarder. Syftet med projektet är snabbare pendling mellan ett fåtal större städer och att bidra till minskad klimatbelastning.

Rimmar illa med klimatmål

De nya stambanorna kommer ställvis att dimensioneras för 250 kilometer per timme, och ställvis för 320 kilometer per timme – den senare vanligen benämnd höghastighetsbana. Ungefär hälften av den nya stambanan planeras för den högre hastigheten. Med denna följer en mer omfattande betonginstallation – vilket dels adderar till klimatbelastningen, dels tvingar fram dragning över orörd mark. Detta rimmar illa med samhällsmålen för klimat och biologisk mångfald. Bara i Sverige hittar vi 15 klimatforskare som menar att en höghastighetsbana inte kommer att kunna betala tillbaka sin klimatskuld under dess livstid.

Först ut för projektering av 320-banan är Lund-Hässleholm. Då hela sträckan Malmö-Stockholm till 50 procent dimensioneras för 250 kilometer per timme erbjuder den nya stambanan en restidsförkortning på cirka 15 minuter, jämfört med en ren 250-bana. Detta är en klen uppsida i ljuset av den naturskövling som blir följden. Nya spår dimensionerade för 250 kilometer per timme skulle i stället kunna dras intill befintlig stambana vilket dramatiskt minskar åverkan på natur. Sådana spår är dessutom kompatibla med nysatsningar i våra grannländer, till exempel Danmark. Vill man erbjuda ännu snabbare portföljpendling är fossilfritt flyg en självklar kandidat. Fossilfritt flyg är också ett bra alternativ för människor i glesbygd.

Kommunerna i Mellanskåne är negativa till Trafikverkets förslag på dragning av ny stambana och ser sina vackra mosaiklandskap hotas. Föreslagna korridorer hotar också många Natura 2000-arter och skapar barriärer i landskapen för både landsbygdens befolkning och verksamheter. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) menar att lösningen är en så kallad landbro, där höghastighetsbanan förläggs på en betonginstallation på upp till 20 meter höga ben, och säger att en sådan bro ”bara kräver lite mark” (SVT 2/2).

”Häpnadsväckande kunskapsbrist”

Han visar här en häpnadsväckande kunskapsbrist. Oavsett om man väljer markanlagd bana eller landbro förstörs naturen och landskapsbilden i stora avsnitt i de landskap som passeras. Såvitt vi kan förstå har landbro inte utretts. Den är sannolikt ännu mer klimatbelastande än markanlagd bana, men Skanskas vd ”tror” att en landbro kan bli klimatneutral, och hänvisar i sin tur till att Cementa planerar för nollutsläpp till 2030.

Eneroth säger ingenting om att tysta naturrum i landsortskommuner kommer att bli utsatta för kraftigt buller från den nya stambanan där tågset för 320 kilometer per timme ger betydligt högre buller än sådana byggda för 250 kilometer per timme. Bullerproblematiken blir dessutom än värre med Eneroths bro, där ljudkällan är upphissad över marken.

Bara i Sverige hittar vi 15 klimatforskare som menar att en höghastighetsbana inte kommer att kunna betala tillbaka sin klimatskuld under dess livstid.

Skanska ”tror inte” på märkbart buller med landbro. Skanska menar att tågen med den här modellen skulle kunna köras i en form av tråg eller balja där ljudet till största delen studsar uppåt. Även regeringen och Trafikverket har negligerat bullerproblematiken, trots att ny forskning visar på en koppling mellan buller och fetma och hjärt-kärlsjukdom. Finns det någon strategi för bullerbekämpning som uppfyller skärpta krav från WHO?

Välj bort höghastighetsbanan

Trafikverkets föreslagna korridorer genom Skåne snirklar förbi flera Natura 2000-områden, och korsar Rönneådalen. I ådalen har precis uttern kommit tillbaka, och här finns också en fristad för många rödlistade fåglar – inklusive svart stork. Dessa djur hotas vid en dragning över orörd mark. En utbyggnad för 250 kilometer per timme längs befintlig stambana skulle i stället öka förutsättningarna för en effektiv bullerbekämpning längs en bana. Eneroth säger inte heller något om att en landbro ger ökad ljusbelastning med negativa effekter på nationellt viktiga habitat för rödlistade fladdermöss i Skåne. Till skillnad från Eneroth så tillstår Skanskas vd att en landbro kommer att vara störande i landskapsbilden.

Ett flertal kommuner från norr till söder har sagt nej till höghastighetsbanan och vill i stället se en uppgradering längs befintlig bana. Även lant- och skogsbrukets organisationer ser utbyggnad längs befintlig stambana som ett bättre alternativ för att spara högproducerande jordar och skog. Intressant nog rankar regeringens egna expertmyndighet Trafikverket de nya stambanorna som den investering som ger allra minst nytta för pengarna av samtliga i den senaste infrastrukturplanen. Välj bort höghastighetsbanan den 11 september och bygg ut för snabbtåg längs befintlig stambana.

Nämnda personer

Tomas Eneroth

Riksdagsledamot (S), vice ordförande riksbanksfullmäktige
Sociologi och statsvetenskap (Högskolan Växjö 1993)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00