HFD: Kommuner får inte neka bistånd till svart boende
Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att kommuner inte kan neka ekonomiskt bistånd bara för att någon bor på ett otillåtet andrahandskontrakt. ”Helt fel”, tycker Sverigedemokraterna, men Stadsmissionen välkomnar beskedet.
Anders Gustafsson
Redaktör Altinget Civilsamhälle och Altinget ArbetsmarknadI det aktuella fallet har Socialnämnden Centrum i Göteborgs kommun nekat en person hjälp med decemberhyran 2021 för en andrahandslägenhet som han hyrde svart. Såväl förvaltningsrätten som Kammarrätten gav socialtjänsten bakläxa, och HFD gick på deras linje.
Den vägledande domen kan få stora konsekvenser för landets kommuner, socialtjänster samt för bostadsmarknaden.
I vågskålen ligger samtidigt att skattepengar i praktiken riskerar att göda en olaglig andrahandsmarknad – och i förlängningen kriminell verksamhet.
Motiveringen
Men det HFD har tagit ställning till är lagtexterna, inte eventuella konsekvenser. De skriver i domen: ”Varken i socialtjänstlagen eller i dess förarbeten anges att rätten till bistånd för kostnader för boende ska vara beroende av att det hyresrättsliga regelverket har följts. Något stöd för att så är fallet finns inte heller i rättspraxis.”
Vanligt att kommuner nekar
I februari förra året gjorde SVT en kartläggning som visade att 130 av landets kommuner nekade ekonomiskt bistånd till den som hyr svart i andra hand. Samtidigt har det juridiska utrymmet varit oklart.
– Det är bra att det klargörs att socialtjänstlagstiftningen är en skyddslagstiftning för de svagaste. Det är de politiska konsekvenserna som är problematiska. Lagstiftningen tog fram under 70-talet och har inte ändrats sedan dess, säger Micael Nilsson, expert vid Boverket till Altinget.
I dag är läget ett helt annat, menar han.
– Kommunerna ska motverka kriminalitet och vi vet att kriminella sysslar med olovlig andrahandsuthyrning. Det har kommit rapport från kommun och polis att det är organiserad brottslighet som ofta ligger bakom. Detta blir en målkonflikt, för då är socialförvaltningen med och finansierar den olovliga verksamheten, säger Micael Nilsson.
Systemhotande konsekvenser
Han betonar att Boverket inte har eller ska ha några synpunkter på tolkningar av lagar. Däremot peka på de politiska konsekvenserna.
– Det största problemet är att hyresmarknaden hotas som system av den olovliga andrahandsuthyrningen som sker vid sidan om. Varför ska jag ska stå och vänta på en lägenhet i flera år, om det finns folk som skaffar sig en direkt på den svarta sidan? Risken är att det här urgröper förtroendet och då kommer lägenheterna aldrig ut i allmännytta eller bostadskö. De låses in i svarta system, säger Micael Nilsson.
Pågår utredning
Ylva Lindblom, förbundsjurist, på SKR, vill inte kommentera innehållet i domen och kan inte säga hur det kan komma att påverka kommunernas arbete. Men hon konstaterar att det är bra med ett klargörande.
– Nu har detta prövats i högsta instans och vi har fått ett tydliggörande, så det är ju positivt i sig. Det är alltid otillfredsställande när rättsläget är oklart, nu får kommunerna svar på hur de ska hantera detta, säger hon till Altinget.
Hon poängterar också att det just nu pågår en utredning som tittar på frågan. Utredaren tittar just på om det finns behov av att ställa krav på att bistånd endast kan lämnas vid hyreskostnader vid vissa typer av kontrakt. SKR har experter med i utredningen, men Ylva Lindblom kan inte kommentera vilka inspel SKR har gjort.
Se till individens behov
Sveriges stadsmissioners generalsekreterare Jonas Wihlstrand är nöjd.
– Det är ett känt problem att socialtjänsten blandar in andra orsaker än den sökande personens behov av stöd i sina beslut. Domen är bra. Socialtjänsten är det yttersta skyddsnätet, och ska det fungera så måste de se till varje individs särskilda behov, säger han till Altinget.
Riskerar man inte att göda kriminella och sabotera hyresmarknaden?
– Beslutsfattare måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Bostadsmarknaden ska vara funktionell och reglerad. Det är den inte i dag och det behöver åtgärdas. Men den enskildes yttersta skydd är det som socialtjänsten ska jobba med, och det måste också fungera.
S: ”För tandlös”
Gustaf Lantz sitter i socialutskottet för Socialdemokraterna.
– Det här visar att den lagstiftning vi har i dag är för tandlös. Vi behöver en lagändring som gör det möjligt att neka försörjningsstöd för boendekostnad där det finn ett svart kontrakt i grunden, säger han till Altinget.
Han tillägger att både han och hans parti tycker att det brottsförebyggande perspektivet måste finnas med i all lagstiftning.
– Södertälje har betonat att de här kraven mot svarta kontrakt är oerhört viktiga för att ta kampen med den organiserade brottsligheten. Det gäller även i Uppsala, Göteborg och andra kommuner, säger Gustaf Lantz.
”SD: Helt fel”
Sverigedemokraternas bostadspolitiska talesperson Mikael Eskilandersson är kritisk.
– Vi tycker att det här är helt fel. Det göder de kriminella och undergräver förtroendet för hela hyresmarknaden. Här måste vi agera, säger han till Altinget.
Eskilandersson är förvånad över HFD:s referens till förarbetena.
– Det finns ingen lag för svarta hyreskontrakt, det är ju olagligt i sig. Man kan inte ta upp allt som är olagligt, eller alla scenarier där folk kan tänkas göra något olagligt i framtiden, i ett förarbete. Det blir ohållbart.
Vad borde göras?
– I så fall behöver vi ändra lagen så att den tolkas korrekt. Kommunen ska inte betala ut bistånd för svarta kontrakt och göda den kriminella marknaden, säger Mikael Eskilandersson.