Hallå där Ole Petter Ottersen – KI:s rektor som vill skicka signaler till Afghanistan

Efter talibanernas maktövertagande i Afghanistan är kvinnors rättigheter och den akademiska friheten hotad. Därför vill Karolinska institutet (KI) satsa på att ge en afghansk forskare tillfällig anställning. ”Det finns ingen poäng för auktoritära regimer att stoppa forskning”, säger KI:s rektor Ole Petter Ottersen.

Placeholder image
Tillsammans med Scholars at risk har KI fått in de pengar som krävs för att tillfälligt anställa en forskare från Afghanistan. Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB/TT

Varför väljer ni att söka stöd till att anställa en afghansk forskare?

– Det här är en jätteviktig signal till auktoritära regimer – att det inte är någon poäng för dem att stoppa forskning. Då kan forskare bara dra till demokratiska länder och fortsätta samma forskning där, även om den är regimkritisk eller inte accepterad av regimen. Signalen är att akademisk frihet, det kan man inte trycka ned.

– Eftersom vi inte kan ta statsmedel för den här typen av satsningar måste vi få medel från andra håll. Det var därför vi tog initiativet att söka stöd. Vi har fått en mycket generös donation från Olle Engkvists stiftelse, men också från privatpersoner.

– Vi i Sverige och de andra nordiska länderna har ett ansvar att bidra till Scholars at risk (SAR), inte minst för att vi ska ge signal att akademisk frihet är grundläggande och viktigt för hela samhället.

Varför satsar ni bara på en forskare och inte fler?

– Vi får ta en sak i taget. Vi har nu tillräckligt med pengar för en forskare, men det är klart att man skulle kunna tänka sig att utöka från en forskare till flera. Först måste vi få en forskare på plats, och så får vi se hur utvecklingen går vidare.

Hur går urvalsprocessen till?

– Vi på KI är i dialog med SAR som har en del kandidater man kan diskutera, det finns en del utmaningar. Vi måste se hur kandidaternas bakgrund och intresseområden matchar forskningen och egna intresseområden på KI. Det måste vara en ”win-win”. Det tror jag absolut är möjligt att vi får till, men det blir lite ”matchmaking”.

Särskilt kvinnor i Afghanistan är utsatta. Ser du helst att det blir en kvinna som får anställning?