Hälften av L-väljarna beredda att byta parti om partiet har bättre skolpolitik

Stödet för att friskolor ska få ta ut vinst minskar bland väljare som röstar på Liberalerna. Samtidigt är hälften av Liberalernas väljare beredda på att rösta på ett annat parti om det har bättre skolpolitik.

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.
Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni. Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT
Josefin Lingström Rebecka Prahl

Inför att Liberalernas landsmöte startar i dag släpper nu Lärarnas riksförbund en ny rapport om L-väljarnas åsikter om skolpolitiken. I undersökningen uppger 72 procent av L-sympatisörerna att partiets skolpolitik är den bästa, utifrån vad de känner till.

Men nästan hälften av L-väljarna är beredda att rösta på en annat parti om det skulle ha en bättre skolpolitik.

– Det viktigaste vi ser är att Liberalerna har starkt stöd för sin skolpolitik. Samtidigt finns det ytterligare steg att ta, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund, till Altinget. 

En majoritet av L-väljarna vill se ett statligt huvudmannaskap för skolan. Det är rejält över genomsnittet för alla väljare som deltagit i undersökningen.

Samtidigt värderar L-väljarna likvärdighet och skolans kompensatoriska uppdrag högre än det fria skolvalet. Men det fria skolvalet värderas ändå högre hos dem än hos vänsterväljare.

– Den viktigaste frågan är likvärdighet i skolan. 7 av 10 av Liberalernas väljare vill ha ett statligt huvudmannaskap. Här finns chanser att plocka väljare från andra partier genom att fokusera på ett statligt huvudmannaskap, säger Åsa Fahlén. 

Men stödet för att friskolor ska få ta ut vinst, minskar hos L-väljarna. Nu är det knappt var tredje väljare som stödjer det, jämfört med 2018 då fler var positiva till vinstuttag. Bland samtliga väljare stödjer 18 procent av dem vinstuttag i skolan.

– Det finns inte längre något stöd bland Liberalernas väljare för vinstuttag i skolan. Det har rasat från 51 procent 2018 till 32 procent i årets mätning, säger Åsa Fahlén.