Debatt

Grön Ungdom: Regeringen måste göra mer för ungas psykiska hälsa

DEBATT. Mycket mer måste göras för att skapa ordentlig förändring för de unga som mår psykiskt dåligt. Vi vill skriva in i skollagen att psykisk och psykosocial hälsa ska inkluderas i elevhälsans allmänna hälsokontroller, skriver Lucas Henriksson, Grön Ungdom. 

Det förebyggande arbetet som enligt skollagen ska vara elevhälsans främsta fokus prioriteras ofta bort, skriver debattören.
Det förebyggande arbetet som enligt skollagen ska vara elevhälsans främsta fokus prioriteras ofta bort, skriver debattören.Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Lucas Henriksson
Förbundssekreterare och socialpolitisk talesperson, Grön Ungdom


Nyligen presenterade Unicef en rankning av barns hälsa och förutsättningar bland OECD-länderna – bland de 38 länderna hamnar Sverige blott på tionde plats. Den psykiska ohälsan bland barn mellan 10-17 år har dubblerats på 10 år och självmord är i dag den ledande dödsorsaken för unga i åldern 15-29.

Mer måste göras

Frågan om ungas psykiska hälsa har varit för lågt prioriterad i den politiska debatten och det syns också i de politiska prioriteringarna. Förslagen om psykisk hälsa i januariavtalet är ett bra första steg men vi i Grön Ungdom menar att mycket mer måste till. 

Skolan är den plats där unga tillbringar stora delar av sina liv. Skolmiljön kan i vissa fall bidra till stress och ohälsa men har också stor potential att rusta för livets alla utmaningar. Vi gröna ser skolan som en naturlig plats för att skala upp det förebyggande arbetet för ungas psykiska hälsa. Vi föreslår här tre konkreta förslag på hur regeringen kan gå tillväga:

  • Psykisk hälsa på schemat

Precis som man i skolan lär sig om sin fysiska hälsa vill vi att man också lära sig om sin psykiska hälsa. 

Lucas Henriksson
Socialpolitisk talesperson, Grön Ungdom

Alla är ledsna ibland – hur vet man om det man känner bara är en del av livet eller något man borde söka hjälp för? Folkhälsomyndigheten, som nyligen gjort en genomgång av vetenskapliga studier på ämnet, har konstaterat att elever som lär sig om psykisk hälsa mår bättre. Precis som man i skolan lär sig om sin fysiska hälsa vill vi att man också lära sig om sin psykiska hälsa. 

  • Psykiska hälsokontroller

Den svenska grund- och gymnasieskolan har i dag skyldighet att genomföra fyra obligatoriska hälsoundersökningar under elevens studietid för att fånga upp olika former av fysiska problem. Genom att också införa psykiska hälsokontroller kan vi tidigt fånga upp fler unga som mår dåligt och ge dem ett enkelt sätt att berätta om sin situation. Vi vill skriva in i skollagen att psykisk och psykosocial hälsa ska inkluderas i elevhälsans allmänna hälsokontroller.

  • Fler kuratorer och psykologer
Lucas Henriksson, förbundssekreterare för Grön Ungdom.
Lucas Henriksson, förbundssekreterare för Grön Ungdom. Foto: Grön Ungdom

De fackförbund som representerar skolkuratorer och skolpsykologer pekar på att elevhälsan ofta har hand om alldeles för stora elevgrupper för att kunna utföra sitt uppdrag. Deras riktlinjer är att elevhälsan ska ha en skolkurator per 300 elever och en skolpsykolog per 500 elever, men trots det kan det i många fall röra sig om över 1 000 elever.

Detta gör att elever inte alltid får den vård de har rätt till samtidigt som det förebyggande arbetet, som enligt skollagen ska vara elevhälsans främsta fokus, ofta prioriteras bort. För att komma tillrätta med detta vill Grön Ungdom se ett maxtak på hur många elever varje kurator respektive psykolog får ha ansvar för.

Krävs större förändringar

Dessa förslag är på intet sätt alltäckande, men vore ändå ett viktigt tillskott i arbetet för ungas psykiska hälsa. Tillfälliga budgetsatsningar i all ära, men vi i Grön Ungdom är övertygade att det måste till fler större systemförändringar om det ska till ordentlig förändring för de unga som mår psykiskt dåligt.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00