Gör det lättare att rekrytera arbetskraft över sundet

Arbetsmarknaden är glödhet. Det råder för närvarande brist på arbetskraft i nästan alla branscher i Danmark. Många företag måste tacka nej till ordrar då de inte kan leverera i tid utan fler anställda. Bristen på arbetskraft är stor även i Sverige, men delar av arbetsmarknaden i södra Sverige dras med hög arbetslöshet och framför allt unga människor har svårt att hitta jobb.

Besvärligt att rekrytera

Man kan fråga sig varför det finns arbetslösa på den svenska sidan om Öresund om de kan hitta arbete i Danmark? Svaret är enkelt. Det är för besvärligt för danska företag att rekrytera personal över sundet och skattesituationen är för komplicerad för att arbetstagare ska kunna beräkna sin lön efter skatt. Detta kräver att det skapas en riktig dansk-svensk arbetsmarknad med klarhet i skattefrågor, utan extra bördor för företagen.

En gemensam dansk-svensk arbetsmarknad kommer inte bara att gynna den enskilde eller företagen. Beräkningar från HSB Economics visar att det skulle kunna ge 2,9 miljarder danska kronor i extra skatteintäkter till de danska och svenska statskassorna. Det är en möjlighet som vi inte har råd att missa. Vi måste bidra till utvecklingen och därför har Dansk industri och Greater Copenhagen gått ihop för att samarbeta med privata och offentliga organisationer för att uppmana den danska och svenska regeringen att anta lagstiftning anpassad till dagens arbetsmarknad och arbetsvillkor.

Om man tittar på hur många som korsar gränsen mellan Danmark och Sverige i dag för arbetspendling är siffran endast 18 000. Siffran visar att det finns ett intresse för att pendla över sundet, men då det totalt bor 4,4 miljoner invånare i Greater Copenhagen finns det potential för många fler pendlare. Som en jämförelse pendlar det nästan 100 000 gränspendlare till arbetet mellan Frankrike, Tyskland, Schweiz och Luxembourg i Oberrheinregionen med 6,2 miljoner invånare.

Växande frustration

De svåra förhållandena och hindren som är kännetecknande för gränsregionen är källa till en växande frustration. Särskilt osäkerheten om skattefrågor har lett till att protestgrupper för gränspendlare har bildats på sociala medier. De är viktigt att komma ihåg att det är vanliga människor och familjer som tvingas överväga om ett jobb på andra sidan verkligen är värt det. Eller människor som har tagit ett jobb och nu känner sig fångade av skattereglerna.

En utmaning är reglerna om hur många dagar man måste arbeta och vara fysiskt närvarande i grannlandet för att undvika dubbelbeskattning. I flera fall har till exempel arbetspendlare upplevt en ökning av marginalskatten med upp till 30 procent på grund av tvunget hemarbete under pandemin. Det visar helt enkelt att reglerna bör anpassas till dagens arbetsmarknad, eftersom arbete hemma och online är en arbetsform som vi kommer att se mycket mer av, även bland pendlare över hela Öresund. Lyckligtvis kan problemet lösas.

Det är för besvärligt för danska företag att rekrytera personal över sundet och skattesituationen är för komplicerad för att arbetstagare ska kunna beräkna sin lön efter skatt.

För nästan 20 år sedan undertecknade Danmark och Sverige Öresundsavtalet, som då var ett banbrytande initiativ som syftade till att ”undanröja ett antal problem som gränsboende och deras arbetsgivare har upplevt i sin vardag”. Verkligheten är dock helt annorlunda i dag. Gränsen har stängts flera gånger, myndigheterna har uppmuntrat hemarbete på grund av corona, samtidigt som vi på allvar har gått in i ett mer digitaliserat arbetsliv med nya anställningsformer och villkor – för att nämna några förändringar.

Fyra konkreta förändringar

Därför anser vi också att de goda avsikterna från början av 00-talet måste ses över och avtalet uppdateras. Vi föreslår fyra mycket konkreta förändringar för att göra det lättare för arbetsgivare att rekrytera över sundet:

• För det första bör arbetsgivarens skyldigheter endast gälla i anställningslandet. Arbetsgivarna behöver inte hantera två länders lagstiftning med olika skattevärden för varor, olika skattedatum, rapporteringsskyldigheter, och så vidare.
• För det andra måste det i förväg kunna förutses att arbetsgivaren i undantagsfall har liknande skyldigheter i arbetstagarens bosättningsland.
• För det tredje måste Öresundsregeln om fysisk närvaro ses över och uppdateras för en modern arbetsmarknad efter covid-19.
• För det fjärde måste pensionsavgifterna redovisas för att undvika dubbelbeskattning. I dag riskerar svenska arbetsgivares bidrag till en dansk arbetstagares svenska pensionssystem att beskattas som löneinkomst i Danmark vid tidpunkten för bidrag, och återigen i Sverige vid tidpunkt för utträde från arbetsmarknaden.

Uppdatera Öresundsavtalet

Alla dessa exempel synliggör behovet av att göra övergripande ändringar i det nuvarande avtalet. I Dansk industri och Greater Copenhagen arbetar vi dagligen för att skapa de bästa förutsättningarna för en integrerad dansk-svensk arbetsmarknad. Det behövs nya åtgärder och Öresundsavtalet måste ses över för att återspegla dagens samhälle och det ursprungliga löftet från 2003 om att reglerna ska underlätta livet för gränspendlare och företag, och därmed bidra till att ytterligare stärka integrationen i Öresundsregionen.

Nu vill vi se våra respektive länders regeringar ta fram ett nytt och modernt Öresundsavtal som löser de skattemässiga och administrativa problemen samt frigör samarbetspotentialen mellan danskt och svenskt näringsliv och arbetskraft. Till förmån för hela regionen och för våra länders bästa.