Glöm inte bort männens dalande spermiekvalitet

Det har precis varit Fars dag och fertilitetsproblemen har blivit en allt mer utbredd utmaning i Sverige. Många par upplever ofrivillig barnlöshet. Över 5 000 svenska barn kommer till världen varje år med hjälp av fertilitetsbehandling. Det motsvarar fyra procent av alla barn som föds på ett år.

Vart sjätte par i Sverige har svårigheter med att få barn utan hjälp och många behöver medicinsk behandling. Problemen med ofrivillig barnlöshet har lett till att ett nytt förslag om att erbjuda fler offentligt finansierade IVF-behandlingar. I dag erbjuds par tre gratis IVF-behandlingar där det inseminerade ägget placeras i livmodern.

Men enligt det nya förslaget ska det istället erbjudas sex gratis behandlingar om det är fråga om ett pars första gemensamma barn.

Dessutom ska det enligt förslaget vara möjligt att få hjälp med ytterligare barn. Det föreslås även en till tre gratis behandlingar för barn nummer två. Förslaget innebär också att man ska börja informera mer i skolorna om fertilitet så att sexualundervisningen inte bara handlar om att undvika graviditet och könssjukdomar utan också vad man gör för att starta familj i framtiden.

Gör som i Danmark

Det vore väldigt positivt om vi i Sverige får bättre möjligheter att hjälpa par som har fertilitetsproblem på samma sätt som man gör i Danmark, där man i början av året beslutade att utöka erbjudandet om gratis IVF-behandling, och i Norge, där man har samma regler för barn nummer två som för barn nummer ett.

Men ett problem som fortfarande saknar fokus är mäns dalande spermiekvalitet. Det finns studier som visar att i västvärlden producerar män i dag endast hälften så många sädesceller som de gjorde för 50 år sedan. Det kan betyda att väldigt många par kommer att behöva genomgå fertilitetsbehandling om de önskar att skaffa barn. I Sverige samlar vi inte in siffror om mäns generella spermiekvalitet. Vår granne Danmark har å andra sidan genomfört löpande undersökningar. Där har man sett att nästan tre av fyra män har en spermiekvalitet som ligger under den optimala nivån.

Mer grundläggande undersökningar behövs

I Reprounion, som är ett mer än tio år gammalt gränsöverskridande samarbete mellan svenska och danska fertilitetsforskare, ger vi självklart stöd till förslaget om extra behandlingsförsök och gratis hjälp till barn nummer två. Men vi anser också att det är nödvändigt med mer grundläggande undersökningar där målet är att förstå vad som påverkar mäns spermiekvalitet.

Möjliga orsaker till försämrad spermiekvalitet pekar på allt från hormonstörande ämnen under fosterstadiet till miljögifter och diverse livsstilsfaktorer. Tyvärr finns det i nuläget inte ett entydigt och evidensbaserat svar på vilka orsaker som har störst betydelse. Det bör dock inte hindra oss från att fortsätta undersöka orsakssambanden. Tvärtemot bör det istället motivera oss ännu mer till att satsa på forskningen så att vi kan identifiera, förebygga och behandla orsakerna till mäns spermiekvalitetsproblem.

Som central aktör inom fertilitetsforskning har ReproUnion etablerat en fertilitetsbiobank som arbetar tvärs över Öresund. Det unika med biobanken är att det är den enda i världen som har fokus på paret, dvs även mäns fertilitet. Biobanken utgör en ovärdelig resurs för forskare som bland annat önskar att förstå hur miljöfaktorer och genetik påverkar mäns spermiekvalitet. Samarbetet över den svensk- danska gränsen ger dessutom forskarna en större och en mer solid och mångfacetterad datamängd. Detta bidrar i slutändan till att utveckla målinriktade lösningar som kan förhindra att mäns spermiekvalitet försämras  vilket i sin tur leder till att minska förekomsten av fertilitetsproblem.

Det finns grund för optimism

Trots att vi står inför en komplicerad utmaning finns det grund för optimism. Reprounions dedikation för gränsöverskridande forskning och utveckling är ett steg i rätt riktning. Det är dock avgörande att vi i allmänhet ökar medvetenheten om att det kan betala sig att investera i forskning kring mäns spermiekvalitet. Fertilitetsproblem påverkar inte bara individer utan hela samhället. Därför bör det vara en prioritet att hitta lösningar som kan förbättra mäns spermiekvalitet och minska antalet par som kämpar med ofrivillig barnlöshet. Samtidigt kommer det även förhindra att kvinnor ska behöva gå igenom tuffa hormonbehandlingar som en del av fertilitetsbehandlingen när barnlöshet kanske egentligen beror på nedsatt fertilitet hos mannen.

Till sist kräver lösningen på fertilitetsproblemen ett helhetsorienterat tillvägagångssätt som kombinerar förebyggande insatser och behandling. Genom att rikta fokuset mot mäns spermiekvalitet kan man på sikt förhindra att många par behöver uppleva ofrivillig barnlöshet. I slutändan kommer det skapa ett stort värde och viktiga resultat att fortsätta forska på både mäns och kvinnors fertilitet över den svensk-danska gränsen för att på det sättet vara med till att säkerställa att kommande generationer inte behöver uppleva dagens fertilitetsutmaningar.