Debatt

Futurion: Pandemin har knäckt arbetstagares framtidstro

DEBATT. Svenskarnas tro på sin egen konkurrenskraft i arbetslivet försvagas. Få anser sig vara attraktiva på arbetsmarknaden och det råder osäkerhet om möjligheten att hitta nya jobb. Det krävs framtidsinvesteringar i människors kunskap, skriver Futurion.

"Förändringarna det senaste året är dramatiskt stora och kan endast förklaras av pandemin och dess konsekvenser i form av varsel, permitteringar och uppsägningar."
"Förändringarna det senaste året är dramatiskt stora och kan endast förklaras av pandemin och dess konsekvenser i form av varsel, permitteringar och uppsägningar."Foto: Jessica Gow/TT
Ann-Therese Enarsson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

För att följa och påverka utvecklingen som arbetsmarknaden befinner sig i behöver vi ta reda på hur arbetstagarna uppfattar sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden. I Futurions Framtidssäkringsindex (FIX) mäts hur många som tror att de skulle kunna hitta ett nytt jobb i dag och om de anser sig vara attraktiva på arbetsmarknaden.

Dramatisk minskning

Sedan hösten 2019 har det genomsnittliga FIX-värdet minskat dramatiskt, från 68 till 57 på en skala från 1 till 100, där 100 innebär att hela arbetskraften upplever sig som framtidssäkrad. Det är tydligt att pandemin har fått fler svenskar att oroa sig för de egna jobbmöjligheterna. De tvivlar på att de har vad som krävs.

Förändringen är störst i gruppen egenföretagare, tillsammans med boende i Mellansverige och TCO-medlemmar. Även de yngre på arbetsmarknaden, mellan 18 och 34 år, har tappat i upplevd konkurrenskraft, vilket knappast är förvånande eftersom pandemin slagit hårt mot många branscher där unga får sitt första jobb.

Oro bland lågutbildade

Framtidssäkringsindex 2020 visar att de som känner sig mest oroade är de med lägst utbildningsgrad (42), medan universitetsutbildade är de som känner sig mest trygga (62,1).

Om vi hamnar i en situation med utbredd ungdomsarbetslöshet riskerar vi att förlora framtidstron hos en hel generation.

Ann-Therese Enarsson
Vd, Tankesmedjan Futurion

Förändringarna det senaste året är dramatiskt stora och kan endast förklaras av pandemin och dess konsekvenser i form av varsel, permitteringar och uppsägningar.

Redan innan pandemin var vi inne i en stark teknikutveckling som både skördar och skapar nya jobb. Många av de nya jobben ställer dessutom krav på nya kunskaper. Det kommer därför behövas stora insatser för att ge människor de färdigheter som krävs. Alla är inte rustade för ”det nya normala” med mer digitalisering och ökat distansarbete.

Bristfällig kompetensutveckling

Vi kan tyvärr konstatera att Sverige inte varit bra på att utnyttja pandemin till att investera i kompetens. När Futurion under hösten 2020 frågade arbetstagare som blivit varslade eller permitterade om de erbjudits kompetensutveckling var resultatet nedslående. Av de som varslats hade endast 4 procent erbjudits någon form av utbildning medan andelen av de som permitterats endast var 9 procent.

Digitalisering och automatisering ställer nya krav på kompetens och ibland utsätts ekonomin för olika chocker som den vi nu upplever. Därför behöver arbetsgivare, fack och politik göra större insatser än vad som i dag sker. De partsägda omställningsorganisationerna gör viktiga insatser, och överenskommelsen om ett kompetensstöd var ett steg i rätt riktning. Men pandemin och den självförtroendeknäck som syns i FIX kräver en högre växel.

"Utbildningssystemet behöver förändras"

Det offentliga utbildningssystemet behöver förändras och bli mer flexibelt och tillgängligt genom fler fristående kurser, kurser på halv- och kvartsfart och bättre möjligheter till distansutbildning.

Vid förhandlingsbordet sitter sällan de unga, som behöver komma in på arbetsmarknaden. Om vi hamnar i en situation med utbredd ungdomsarbetslöshet riskerar vi att förlora framtidstron hos en hel generation. Unga vuxna har en mer instabil livssituation, både vad gäller ekonomi och socialt liv, och forskning från Uppsala universitet visar på förhöjda nivåer av depression och ångest under pandemin.

Satsningar på omställning, utbildning och ungas intåg på arbetsmarknaden är delar av den svenska modellen. Hur ska vi få den att ta oss ut ur krisen? Jag tror att vi måste använda oss av den kreativitet och de snabba initiativen till omställning som har kommit fram under pandemin. Allt annat vore en förslösad möjlighet att rusta människor inför framtiden.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00