Fredspristagaren till Altinget: Putins dröm är ett ryskt imperium, hela Europa är i hans intressesfär

En vecka innan intervjun skällde USA:s president Donald Trump ut Ukrainas president inför öppen ridå. Några dagar senare meddelade han att stödet till Ukraina skulle dras tillbaka.

– De senaste veckorna och dagarna har vi hört många uttalanden om naturresurser, intressen, möjliga territoriella eftergifter – ja, till och med om kostymer. Men jag är chockad över hur lite vi hör om människor. Politiker diskuterar inte den mänskliga dimensionen överhuvudtaget, säger Matvijtjuk till Altinget.

Hon har outtröttligt kämpat för att systemet ska fungera och att politiker ska förstå vad som står på spel.

För ett och ett halvt år sedan sade du att det internationella rättssystemet var på väg att kollapsa. Skulle du säga att du fick rätt?

– Jag tror att det nu är borta, att det helt enkelt har blivit stulet och i dag bara består av ritualer. Systemet var baserat på folkrätten och FN-stadgan. Nu ser vi att Rysslands, Kinas, Nordkoreas, Irans och andra länders huvudmål är att ersätta detta med sin egen vision. En vision där militärt starka länder kan diktera reglerna för andra. Vi bevittnar hur det internationella systemet kollapsar mitt framför våra ögon, och frågan är vad som kommer att bli den nya världsordningen.

20 000 deporterade barn

Hon efterlyser mer uppmärksamhet kring de över 20 000 ukrainska barn som olagligt ska ha deporterats till Ryssland.

– De har skiljts från sina familjer och uppfostras nu som ryssar. Och vad kommer att hända med de tusentals civila som olagligt fängslats, både män och kvinnor, och som dagligen utsätts för tortyr och sexuella övergrepp? Vad händer med alla som lever under ockupation?

Nu riktas all uppmärksamhet mot uttalanden från en amerikansk president som förväntar sig mer tacksamhet och mer tillbaka i sin transaktionella syn på världen. Matvijtjuk önskar att fler talade om den mänskliga dimensionen.

– Rysk ockupation handlar inte bara om att ett land ersätter ett annat. Det innebär tvångsförsvinnanden, tortyr, våldtäkter, identitetsstölder, tvångsadoption av barn, filtreringsläger och massgravar. Människor i ockuperade områden har inga verktyg för att skydda sig själva, sina rättigheter, sin frihet, sina barn och sina nära och kära. Vi måste föra in den mänskliga dimensionen i alla politiska processer kopplade till Rysslands krig mot Ukraina. Det är avgörande, säger hon.

Nyligen lanserade människorättsaktivister i Ryssland, Ukraina och andra länder kampanjen People First. De uppmanar politiska ledare, gräsrotsrörelser, civilsamhällesorganisationer, universitet och enskilda individer att sprida samma budskap: att människors öden måste vara centrala i fredsförhandlingarna.

– Utan detta offentliga krav är det svårt att förvänta sig att politiker ska förändra sitt sätt att tänka, suckar Matvijtjuk.

Betyder det att du anser att fredsförhandlingarna också bör innehålla krav på de 20 000 barnen och andra krigsförbrytelser, samt en uppföljning från det internationella rättssystemet?

– De frågor som politiker diskuterar – som naturresurser och intressen – är viktiga. Men människoliv har också ett värde. De måste diskutera den mänskliga dimensionen och vad som kommer att hända med de människor som drabbats av det här kriget.

Ingen straffas för krigsförbrytelser

Matvijtjuks organisation upprättade ett nationellt nätverk av lokala dokumentationsgrupper när fullskalainvasionen började 2022. De täckte hela landet, inklusive ockuperade områden. Tillsammans har de systematiserat och dokumenterat över 81 000 fall av krigsförbrytelser under dessa tre år.

– 81 000 är en enorm siffra, men det är bara toppen av isberget. Ryssland använder krigsförbrytelser som en metod för krigföring – det är samma strategi de använde i Tjetjenien, Moldavien, Georgien, Mali, Libyen, Syrien och andra länder, säger Matvijtjuk och påminner om att dessa brott aldrig tidigare har lett till straff för Ryssland.

– Därför tror de att de kan göra vad de vill. Medan detta krig reducerar människor till siffror, arbetar vi för att ge dem tillbaka sina namn. Det handlar inte bara om 81 000 fall – det är människor bakom varje händelse. Vi menar att människor inte är siffror och att varje liv har ett värde.

Demokratiska processer i Ukraina

Kritiken från Donald Trump och hans meningsfränder har bland annat handlat om Ukrainas egen demokratiska standard. Ukraina ligger på plats 109 på V-Dems demokratiindex för 2024, av 179 mätta stater.

Hur skulle du beskriva demokratins utveckling i Ukraina under de senaste tre åren? Har kritikerna en poäng?

– Krig är gift för varje demokrati. Krig har sin egen logik – den dikterar centralisering. Demokratins logik är den motsatta – den kräver decentralisering. Krig kräver inskränkningar av mänskliga rättigheter och friheter av säkerhetsskäl. Till exempel har vi utegångsförbud. Du kan inte röra dig fritt efter en viss tidpunkt eftersom det är nödvändigt av säkerhetsskäl. Demokratins logik kräver däremot utökade rättigheter och friheter, påpekar Matvijtjuk och fortsätter:

– Vi balanserar mellan dessa två logiker, och det är mycket svårt. Vi är en ung, övergångsdemokrati. Vi har bara haft elva år på oss att bygga en demokratisk stat. För elva år sedan reste sig miljontals människor mot Rysslands korrupta, auktoritära styre och demonstrerade fredligt – bara för att få chansen att bygga ett land där allas rättigheter skyddas, där regeringen är ansvarig och där domstolar och polis inte slår ner på studenter som protesterar fredligt. Det är svårt att bygga demokrati även i fredstid, men vi måste göra det mitt i ett krig.

Hon är medveten om att Ukraina har stora utmaningar.

– Jag har inga illusioner – vi har många problem som måste lösas. Men vi är på rätt väg, en väg som lades av värdighetsrevolutionen för elva år sedan.

Hon uttrycker också tacksamhet till Norge, Sverige, Danmark, Europa och alla andra som har stöttat deras frihetskamp.

– Det är otroligt svårt att kämpa mot en så enorm motståndare som Ryssland. Det betyder oerhört mycket – även på ett personligt plan för mig – att veta att vi inte är ensamma.

Hon varnar för att underskatta Rysslands framtida planer.

– Vi kämpar för något som inte har några gränser – frihet. Bara mer frihet kan göra världen tryggare. Ryssland är ett imperium, och imperier har ett centrum, men inga gränser. De strävar alltid efter expansion. Putin startade det här kriget inte bara för att ockupera mer ukrainskt territorium, utan för att förstöra hela Ukraina – och sedan gå vidare. Han drömmer om en ny rysk imperieordning, där hela Europa ingår i hans intressesfär, säger Nobelpristagaren och avslutar:

– Vi kämpar inte bara för oss själva – vi kämpar för vår gemensamma europeiska framtid.

Artikeln är översatt och bearbetad från Altinget.no.