Försvarsmaktens kapacitet måste styra värnpliktsmålen, Hultqvist

Sveriges försvar går på högvarv och antalet värnpliktiga ökar för varje år. Pliktrådet, som företräder Sveriges totalförsvarspliktiga under grundutbildning, ser tydligt konsekvenserna av denna utveckling på våra förbandsbesök runtom i landet.

Trots detta föreslog Peter Hultqvist (S) i oktober 2025 att tidigarelägga målsättningen om 12 000 värnpliktiga per år från 2032 till 2030, något han stärker i en interpellation senare under året.

Försämrad utbildningskvalitet och ökad skaderisk

En sådan snabb utökning riskerar, enligt Pliktrådets bedömning, att skapa betydande problem för organisationen, försämra utbildningskvaliteten och ytterligare pressa de värnpliktigas villkor.

Materieltilldelningen på förbanden är i många fall undermålig. Värnpliktiga kvinnor tilldelas underkläder som resulterar i skav, och kängorna leder i många fall till överbelastningsskador och fotbesvär.

En snabb utökning av andelen värnpliktiga hade resulterat i att fler pliktade unga människor skadas av undermålig materiel

Försvarsmakten arbetar aktivt för att motverka denna problematik, men statliga processer och en redan belastad försvarsindustri gör att dessa problem tar flera år att åtgärda.

En snabb utökning av andelen värnpliktiga hade resulterat i att fler pliktade unga människor skadas av undermålig materiel under en längre tidshorisont.

Hotar sjukvårdsrättigheter 

Värnpliktiga har rätt till fri hälso- och sjukvård, men Pliktrådet ser att detta i dag inte alltid efterlevs. Försvarshälsan är redan hårt belastad och påverkas delvis av både personella och infrastrukturella brister.

Vid ökade värnpliktsvolymer krävs därmed förstärkningar i form av mer personal, exempelvis psykologer, och bättre förutsättningar för att rättigheten ska kunna upprätthållas vid ökade utbildningsvolymer.

Med skyldigheter följer rättigheter, och för att dessa ska kunna upprätthållas måste nödvändig infrastruktur finnas på plats innan en utökning genomförs.

Finsk personal kan förvärra situationen

Pliktrådet upplever vid sina besök ett mycket pressat personalläge inom Försvarsmakten. Befäl och stödfunktioner arbetar ofta på gränsen av sin kapacitet, vilket påverkar både utbildningsmiljön och arbetsmiljön för samtliga inblandade.

För att åtgärda detta problem lyfter Hultqvist bland annat möjligheten att använda sig av instruktörer från Finland.

Att skynda på den planerade uppbyggnaden riskerar att förvärra de problem som redan finns i dag

Pliktrådet ser redan i dag tydliga brister kopplade till rättssäkerhet och tillämpningen av regelverk på förbanden, dels till följd av att svenska befäl ej har tillräcklig utbildning i det lagrum värnpliktiga omfattas av. Detta kan innefatta allt från kollektiva bestraffningar till otillåtna frihetsinskränkningar av värnpliktiga.

Att tillföra finsk personal, med annan juridisk grund och militär kultur, riskerar att ytterligare förvärra denna problematik.

Riskerar sänka motivationen

Vid ökade utbildningsvolymer finns en påtaglig risk för sjunkande motivation bland de värnpliktiga. Sedan plikten åter togs i bruk 2017 har utbildningen i stor utsträckning omfattat individer som varit relativt motiverade, men ökande kullar kommer naturligt leda till att fler genomför värnplikt mot sin vilja.

Försvarsmakten har i nuläget begränsad erfarenhet av att hantera stora grupper omotiverade. Detta sammantaget riskerar att påverka både den psykiska hälsan bland de värnpliktiga, samt utbildningskvaliteten i sin helhet.

Börja med rimliga villkor

Innan utbildningsvolymerna ökar måste även de ekonomiska villkoren förbättras. Trots den senaste höjningen av dagersättningen beräknas värnpliktiga fortsatt gå med betydande ekonomisk förlust till följd av sin tjänstgöring.

Om staten avser att öka antalet som omfattas av plikt, däribland fler omotiverade, så måste ersättningsnivåerna utformas så att ingen förlorar ekonomiskt på att fullgöra en lagstadgad skyldighet.

Detta är inte en fråga om förmåner, utan om grundläggande rättvisa och statens ansvar gentemot dem som åläggs att bidra till det gemensamma försvaret.

Kvalitet före kvantitet 

Att fler värnpliktiga leder till ett starkare försvar är en naturlig tanke, men är det kvalitet eller kvantitet man vill åt?

Sveriges värnpliktiga är eniga i frågan – för att pliktsystemet ska vara legitimt krävs det att utbildningen är kvalitativ, meningsfull och att de värnpliktiga är väl förberedda inför en eventuell krigs- eller krissituation. Detta är inte möjligt i en snabb utökning, där politiska måltal går före faktisk kvalitet.

Precis som det var oansvarigt att snabbt avveckla Sveriges försvar, är det oansvarigt att nu bygga upp det snabbare än vad systemet klarar av

Antalet värnpliktiga bör styras av Försvarsmaktens faktiska kapacitet, och inget annat. Att skynda på den planerade uppbyggnaden riskerar att förvärra de problem som redan finns i dag.

Precis som det var oansvarigt att snabbt avveckla Sveriges försvar, är det oansvarigt att nu bygga upp det snabbare än vad systemet klarar av. Konsekvenserna drabbar i första hand den pliktade personalen, och i förlängningen hela vårt gemensamma försvar.